Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

De arktiska områdena har under årtusenden lagrat stora mänger kol i marken. Men permafrostområdena går mot ett skifte. Nu avger områdena i Arktis mer kol till atmosfären än vad växtligheten tar upp, visar en ny internationell studie.

Tillförseln av koldioxid till atmosfären riskerar dessutom att öka markant med upp till 41 procent om vi inte lyckas bromsa våra egna utsläpp.

– Vi har länge vetat att varmare temperaturer och tinande permafrost accelererar koldioxidutsläppen under vintern, men vi har inte tidigare haft någon konkret uppskattning av kolbalansen, säger Sue Natali, direktör för det Arktiska programmet vid Woods Hole Research Center som lett studien.

Fyra svenska forskare från Göteborgs, Lunds och Stockholms universitet har deltagit i studien. Mats P. Björkman som deltagit i studien från Göteborgs universitet säger:

– Uppvärmningen i Arktis sker fortare än någon annanstans i världen och den största temperaturökningen sker under vintern. Länge har man räknat med att markprocesserna näst intill avstannar under vintern och mätningar av till exempel växthusgasflöden har därför fokuserats på den arktiska växtsäsongen.

Nettoutsläpp på 700 000 ton koldioxid

Det internationella forskarteamet har sammanställt vintermätningar från 104 olika platser runt om i Arktis. Studien slår fast att vinterprocesser definitivt är något att räkna med och att dessa områden avger cirka 1,7 miljoner ton kol till atmosfären från oktober till april, vilket kan jämföras med de 1 miljoner ton som växterna i samma område beräknas ta upp under sommaren.

Det innebär att den tidigare stabila Arktiska kolsänkan håller på att ändras till en källa.

Många olika faktorer påverkar nedbrytning av organiskt material under vintern, det som i slutskedet leder till utsläpp av koldioxid eller metan. Framförallt är det tillgången på ofruset vatten, som ofta påträffas i tunna lager eller mikro-ansamlingar runt jordpartiklar, som möjliggör utsläppen. Med ökade temperaturer så kommer andelen tillgängligt vatten att öka, vilket resulterar i en markant ökad nerbrytningstakt.

– Andra faktorer spelar också in, som till exempel vilken typ och hur mycket vegetation som finns. Men det är trots allt temperaturen som har störst betydelse. Ökande vintertemperaturer kommer att spela stor roll för dessa områden i framtiden, säger Frans-Jan Parmentier, docent vid Lunds universitet.

Även om forskningsresultaten är dystra så går det att påverka utvecklingen menar Mats P. Björkman:

Klimatneutralt samhälle räddningen

– Trots att koldioxid utsläppen under vintern kommer att öka med den globala uppvärmningen så kan denna positiva återkoppling förhindras om vi tar ställning och agerar snabbt för en omställning till ett klimatneutralt samhälle.

Under de senaste decennierna så har stora forskningsresurser lagts på att fastställa kolbalansen i Arktis, vilket är en del av det arbete som ligger till grund för FN:s klimatpanels rapporter.

– Fältarbete i Arktis är inte en dans på rosor och speciellt inte under vintern där naturens krafter påverkar hur, när och var vi kan mäta, säger han.

Vetenskaplig artikel:

Large loss of CO2 in winter observed across the northern permafrost regionLarge loss of CO2 in winter observed across the northern permafrost region, Nature Climate Change

Kontakt:

Dr. Mats P. Björkman, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet mats.bjorkman@gu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera