Tema

Sammanhållning och stolthet viktigt för en trivsam plats

Fin miljö och vackra omgivningar vill alla ha. Seniorer tycker också att ord som familj, vänner, landsbygd och trygghet är viktiga för att man ska trivas på en plats. Femtonåringar nämner saker som knutpunkt, jobb, respekt och mångfald. I alla fall enligt en studie från Högskolan i Kristianstad.

I sju år har Lisa Källström vid Högskolan i Kristianstad funderat över och forskat kring vad det är som gör att människor trivs på den plats de befinner sig. När hon nu är klar med sin doktorsavhandling betonar hon bland annat invånarnas egen roll i att ge en plats dess värde.

Sommarkväll i ett svenskt villakvarter. Volvon är parkerad på uppfarten och barnen är ute på gatan och kastar en boll mot en basketkorg tillsammans med grannungarna.

– För många är detta nog sinnebilden av en bra plats att bo på. Barn som växer upp i ett tryggt område och en gemenskap. Det finns ett hål i häcken, där de kan springa fram och tillbaka till grannarna, säger Lisa Källström.

Bilden hon beskriver är tagen i hennes eget kvarter på Hedentorp i Kristianstad och pryder nu omslaget till avhandlingen med titeln A good place to live.

Uppmärksammat dem som lever på en plats

Under sin tid som doktorand har Lisa Källström gång på gång återkommit till temat om vad det är som gör att en plats uppfattas som tilltalande så kallad platsattraktivitet. Liknande forskning har ofta utgått från den offentliga sektorn, och hur denna strävar efter att förse invånarna med service, grönytor och kommunikationer.

– Men i mitt arbete har jag gjort ett fokusskifte. Jag har velat ge större uppmärksamhet åt dem som lever på platsen och de som skapar dess värde genom att använda den på olika sätt.

Äldre och yngre delar gemensamma idéer

I en av sina studier begav hon sig ut till bland annat fritidsgården och äldreboendet för att få svar på frågan: varför gillar jag platsen där jag bor?

Och som sagt, fin miljö och vackra omgivningar ville alla ha. Människorna på äldreboendet skrev också ord som familj, vänner, landsbygd, trygghet. Ungdomarna på fritidsgården nämnde saker som knutpunkt, jobb, respekt, mångfald.

– Gemenskap och sammanhållning var saker som också  var gemensam för alla. Men ett annat återkommande och kanske lite överraskande svar, var att invånarna gärna ville att just deras plats skulle vara unik. Det verkar vara djupt rotat hos många; man vill känna att man bor på ett ställe som inte är som alla andra. Som Kristianstadbo berättar man till exempel gärna om Vattenriket, ett skyddat våtmarksområde, längs Helge ås nedre lopp vid Hammarsjön.

Sammanhållning skapas av de som finns på platsen

Lisa Källström konstaterar också att flera av de faktorer som nämndes i studien förutsätter att invånarna själva är delaktiga för att kunna åtnjuta dem. Sammanhållning, gemenskap och stolthet är inget som kan pådyvlas utifrån, utan skapas av dem som befinner sig på platsen.

– Men samskapande, eller co-creation ,har blivit modeord som numera dyker upp lite varstans och det är ganska otydligt vad som egentligen menas säger hon och har också därför i en av sina studier försökt utröna hur samskapandet går till. Och utifrån detta har hon skapat en teoretisk modell som visar hur invånare exempelvis kan stötta, delta och prata om olika aktiviteter.

Alla människor har en roll

– En del är eldsjälar och igångsättare. Men även de som håller en lägre profil är på olika sätt samskapande. Exempelvis invånare som besöker en teaterföreställning, deltar i en bokklubb eller går på en fotbollsmatch. Genom sin närvaro blir de en del av ett nätverk och hjälper aktiviteten att fortgå.

Själv betraktar hon sig som en i allra högsta grad samskapande aktör. Men hon har, liksom de flesta människor, olika roller i olika situationer.

– I mitt yrke som lärare på högskolan bidrar jag genom att skapa en utbildning. Som förälder bidrar jag med mitt engagemang i barnens skola. Och som Kristianstadbo pratar jag ofta varmt om staden, som en pärla i nordöstra Skåne.

Under olika skeden av arbetet har Lisa Källström samarbetat med flera av kommunerna i regionen. Hon har märkt hur tjänstemännen, precis som hennes kollegor, vänner och bekanta, gärna velat vara med och diskutera ämnet.

– Även om man kanske inte fördjupar sig i de teoretiska detaljerna, så sätter det i gång tankar hos dem jag träffar. De flesta människor har en åsikt om vad som är en bra plats att bo på.

Avhandling:

 A good place to live – Rethinking residents’ place satisfaction and the role of co-creation (PDF)

Kontakt: Lisa Källström, lisa.kallstrom@hkr.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Sammanhållning och stolthet viktigt för en trivsam plats

 lästid ~ 3 min