Tema

Nytt referensprov hjälper SLE-patienter

Diagnos och behandling av SLE-patienter blir bättre med standardiserad mätning av svåra autoantikroppsanalyser. WHO har godkänt ett nytt referenspreparat för utveckling av analysmetoder, framtaget av ett internationellt forskarteam.

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en reumatisk sjukdom som framför allt drabbar kvinnor i fertil ålder. ”Systemisk” innebär att patienterna kan få inflammationssymtom från flera olika organ i hela kroppen. Vissa patienter har enbart lindriga symtom från exempelvis hud eller leder, medan andra patienter har svårare symtom från till exempel njurarna eller det centrala nervsystemet.

Normalt ska kroppens immunsystem bara reagera på främmande strukturer, det vill säga inte reagera på den egna kroppen – något som kallas immunologisk tolerans. SLE är en så kallad autoimmun sjukdom, där immunsystemets tolerans mot kroppens egna vävnader har försvagats. Det innebär att patienternas immunceller bildar antikroppar mot kroppsegna vävnader, så kallade autoantikroppar. Vid SLE bildar patienterna sådana autoantikroppar mot olika komponenter i cellkärnorna (nukleus). Dessa kallas då anti-nukleära antikroppar och förkortas ANA.

Autoantikroppar hittas inte hos friska

Den genetiska informationen i levande celler lagras i cellkärnornas DNA. DNA:t ligger som långa strängar, hoptvinnade parvis som en dubbelsträngad spiral. Autoantikroppar mot dubbelsträngat DNA (dsDNA) utgör en mycket värdefull analys vid klinisk bedömning av patienter som man misstänker har SLE. Det är nämligen mycket ovanligt att påvisa sådana autoantikroppar hos friska personer eller hos patienter med andra sjukdomar. Påvisande av antikroppar mot dsDNA är alltså ett sätt att diagnosticera SLE.

Men metoden kan också hjälpa till att bedöma graden av SLE-sjukdom hos patienter som redan har fått diagnosen. Anti-dsDNA är ett tecken på ökad SLE-sjukdomsaktivitet, och nivån är särskilt hög hos SLE-patienter med njurinflammation, en allvarlig form av SLE.

Samtidigt är anti-dsDNA svårare att mäta än andra antikroppar som undersöks vid sjukhuslaboratorier, eftersom olika undersökningsmetoder påvisar olika undergrupper av anti-dsDNA-antikroppar.

Referenspreparat för samstämmighet

För att läkare på olika sjukhus ska kunna jämföra resultat från olika laboratorier är det viktigt att analyserna görs på ett enhetligt sätt. Om patienterna kan bedömas på samma sätt, oavsett var de befinner sig, blir behandlingen och vården bättre optimerad.

För att möjliggöra sådan standardisering finns ”referenspreparat” framställda av prover från patienter. 1985 framställdes ett referenspreparat för autoantikroppar mot dsDNA av Världshälsoorganisationen (WHO), den del av FN som hanterar sjukvård och hälsa på internationell nivå. Referenspreparatet har använts över hela världen av sjukhuslaboratorier och företag som utvecklar metoder för att mäta autoantikroppar mot dsDNA, och fått mätvärden som kunnat jämföras med varandra.

Men denna referenspreparation tog slut för över tio år sedan. Därför har en grupp forskare i en internationell studie tagit fram ett nytt referenspreparat för mätning av anti-dsDNA, 15/174, som WHO godkände i november 2017. Referenspreparat har nu undersökts av 36 laboratorier från 17 länder i en internationell studie.

Arbetet med att ta fram och värdera en ny referenspreparation for autoantikroppar mot dsDNA beskrivs i en artikel i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases.

Bättre diagnostik och behandling

– Det är betydligt svårare att standardisera mätning av autoantikroppar än vanliga laboratorieanalyser som mäter exempelvis blodsocker. Vi kan inte förvänta oss att mätning av autoantikroppar kommer att ge samma grad av samstämmighet mellan olika sjukhuslaboratorier som andra analyser, säger Bernard J Fox, forskningsledare vid NIBSC och försteförfattare till artikeln.

– Vår avsikt är att den nya referenspreparationen 15/174 från WHO ska komma att användas för att standardisera olika metoder för att mäta autoantikroppar mot dsDNA, och därmed förbättra diagnostik och behandling av patienter med den reumatiska sjukdomen SLE.

Johan Rönnelid, professor i klinisk immunologi vid Uppsala universitet, är sisteförfattare till studien.

– Vår internationella studie visade att även om referenspreparationen inte var perfekt så fick man mer jämförbara laboratorieresultat om laboratorierna använde referenspreparationen 15/174 som jämförelseobjekt, säger han.

Referenspreparatet 15/174 finns tillgängligt från NIBSC för alla företag som utvecklar och tillhandahåller metoder för att mäta autoantikroppar mot dsDNA, samt för kliniskt immunologiska laboratorier i hela världen.

Så gjordes det nya referenspreparat för SLE

En expertgrupp med 42 immunologiska laboratorier (knuten till den europeiska reumatologföreningen EULAR), identifierade ett prov från en SLE-patient, som bedömdes lämpligt för att framställa en referenspreparat – och som fanns i tillräckligt mängd (2,4 liter). Därefter framställde organisationen NIBSC i Storbritannien 4 300 frystorkade ampuller av referenspreparat från detta patientprov. Frystorkningen förbättrar hållbarheten för långtidslagring under de kommande årtiondena.

Vetenskaplig artikel:

WHO Reference Reagent for lupus (anti-dsDNA) antibodies: international collaborative study to evaluate a candidate reparation. Fox BJ, Hockley J, Rigsby P, et al. (2019)  Annals of the Rheumatic Diseases

Kontakt:

Johan Rönnelid, professor och överläkare i klinisk immunologi vid Uppsala universitet och vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, johan.ronnelid@igp.uu.se
Han är ordförande i den expertgrupp för autoantikroppar som karakteriserade patientprovet och rekommenderade att detta prov skulle användas för att framställa 15/174.

Bernard J Fox, försöksledare vid National Institute for Biological Standards and Control (NIBSC), Storbritannien, bernard.fox@nibsc.org
Han var huvudansvarig för att framställa referenspreparatet 15/174 och för den internationella studien där värdet av referenspreparationen värderades och bekräftades.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Nytt referensprov hjälper SLE-patienter

 lästid ~ 4 min