Arvsrätt till kronan minskade risken för inbördeskrig
När kungarna i Europa införde arvsmonarki bidrog det till att minska risken för politisk instabilitet och inbördeskrig vid maktskifte. Det visar en studie som undersökt historiska successioner mellan åren 1000 och 1800.
− Ingen ledare kan regera för evigt, och sättet makten överlämnades på hade stora konsekvenser för den politiska stabiliteten, säger Andrej Kokkonen, statsvetare vid Göteborgs universitet och en av studiens författare.
Tillsammans med kollegan Anders Sundell har han studerat historiska successioner i 28 europeiska stater mellan år 1000 och 1800.
− Demokratier kännetecknas av regelbundna och fredliga maktskiften. Men i diktaturer, där makten centraliserades till en person, var det svårt att upprätta trovärdiga institutioner som reglerade successionen. Ofta uppstod därför ett maktvakuum när ledaren dog, vilket i värsta fall kunde leda till inbördeskrig, säger Anders Sundell.
Resultaten, som bygger på statistiska analyser, visar att införandet av arvsmonarki med primogenitur, alltså ordningen att den förstfödde sonen ärver tronen, bidrog till att förebygga inbördeskrig i samband med successioner.
Ökad förutsägbarhet och stabilitet
− Arvsmonarki gav förutsägbarhet, vilket gjorde det lättare för olika fraktioner i regimen att undvika konflikt. Kungaval, vilket vi hade i Sverige före Gustav Vasa, gav inte samma stabilitet. Vi ser i datan att inbördeskrig och uppror oftare bröt ut när monarker dog i den typen av stater. Ett typexempel är det polska tronföljdskriget på 1700-talet, som dessutom drog in andra stater. Nackdelen med arvsmonarki var förstås att den som ärvde kronan kunde vara helt olämplig som härskare, säger Andrej Kokkonen.
Trots att undersökningen handlar om historiska skeenden menar forskarna att det kan finnas viktiga nutida paralleller. Diktatorer som inte utser efterträdare kan riskera att underminera stabiliteten.
− I Kina har president Xi Jinping nyligen avskaffat gränserna för hur länge han kan sitta vid makten. Det stärker honom på kort sikt, men gör att maktöverlämnandet, när det väl måste ske, kan bli mer osäkert. Och i Ryssland, där Vladimir Putin undanröjt alla utmanare, ökar nervositeten alltmer för vad som ska hända när han en dag drar sig tillbaka, säger Anders Sundell.
Vetenskaplig artikel:
Leader Succession and Civil War. Andrej Kokkonen och Anders Sundell (2019). Comparative Political Studies
Kontakt:
Anders Sundell, statsvetare, Göteborgs universitet, anders.sundell@pol.gu.se
Andrej Kokkonen, statsvetare, Göteborgs universitet, andrej.kokkonen@pol.gu.se
