Artikel från Göteborgs universitet

I augusti 2019 rörde sig en berguv i ett begränsat område i centrala Göteborg. Men det är inte något konstigt med en berguv mitt i stan, enligt biologen Urban Olsson, Göteborgs universitet. Där finns både mat och bra ställen att hänga på.

Berguv är en av världens största ugglearter. Den förekommer i både Europa och Asien, och trivs i skogiga bergsområden och på klippöar. Och uppenbarligen i Vasastan där en berguv de senaste dagarna rönt stor uppmärksamhet och nästan orsakat folkvandring då många velat titta närmare på den.

Urban Olsson, professor i systematik och biodiversitet vid Göteborgs universitet, är inte förvånad över att en berguv flyger runt inne i centrala Göteborg.

– Det har funnits berguvar i stan i flera år, så de finns här hela tiden fast vi inte ser dem. Jag har själv sett en vid Naturhistoriska museet i Slottsskogen, och hört en som satt på en byggkran uppe på Medicinareberget. Det har även förekommit berguvar inne på Ullevi när det spelats match.

Buffé av godsaker och inga naturliga fiender

Han menar att staden är en bra miljö för en berguv eftersom den inte har några fiender här och därför kan ägna mindre tid åt att gömma sig och mer tid åt att jaga. Dessutom erbjuder Göteborg en buffé av godsaker för en hungrig berguv.

– Det finns måsar nere vid hamnen, gott om duvor och mycket råttor som rör sig i stan efter alla sprängningar i samband med bygget av Västlänken. Den upplever husen som berg, och hade den fått vara i fred skulle den mycket väl kunna bygga bo på en balkong. Staden är en perfekt miljö för berguven, så länge de aktar sig för trafiken.

Den aktuella berguven i Vasastan dog någon vecka senare. Enligt Fågelcentralen i Kungälv, som tog hand om ugglan, hade den troligen blivit påkörd av en bil och dött av sina skador.

Olika personligheter inom samma art

Men innan dess verkade vasastansuven helt obekymrad av alla människor som följde efter, stod och tittade på den och fotograferar. Urban Olsson konstaterar att djur inom samma art har olika personligheter.

– Inom de flesta djurarter finns ett spann av hur skygga de är. Vissa är jätteskygga, andra är inte skygga alls. I naturen gynnas den som har “rätt” personlighet. Är man inte utsatt för hot kan det löna sig att vara orädd, precis som gråsparvarna som hoppar runt på uteserveringar. Och den här berguven kan vara en individ som är extra oskygg. Hade den blivit stressad av uppmärksamheten hade den gett sig av. Det kan också vara så att den här berguven är sjuk, det kan vara en förklaring.

Han säger vidare att de individer av en djurart som etablerar sig i eller nära en stad ofta tillhör de som är mindre skygga. När de sedan förökar sig kan ungarna tänkas ärva föräldrarnas personlighet och bli likadana. Därför klarar de att växa upp i den här miljön.

– Förr i världen var till exempel ringduvor väldigt skygga, men det är de inte längre. De individer som inte skrämdes av människor blev kvar i staden och eftersom människorna var mindre farliga än rovdjur i skogen så blev den sortens ringduvor fler och fler. Jag tror att vi på sikt kan få se en ökning av andra arter av skogens djur inne i staden.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera