Artikel från Uppsala universitet

Dagens broilers bygger på hönsrasen White Plymouth Rock. Genom att analysera dess arvsmassa har forskare tagit reda på vilka andra raser som ingår i släktträdet.

Hönsrasen White Plymouth Rock har varit central för utvecklingens av dagens moderna broilers. Men hur gick det egentligen till när denna ras avlades fram?

Genomik är ett kraftfullt verktyg för att studera släktskapet mellan individer och populationer. Forskare vid Uppsala universitet, The Livestock Conservancy och Virginia Tech i USA har i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Poultry Science använt tekniken för att förstå rasbildning hos höns.

Under mitten av 1800-talet var fjäderfäaveln mycket aktiv i USA. Då skapades en mängd nya raser genom att man korsade hönor som importerats från Asien och Europa med amerikanska lantraser. Dessa beskrevs och standardiserades senare av American Poultry Association. Historiken för raserna som skapades under denna period är dock ofta osäker. Flera olika uppfödare säger sig ha tagit fram raserna och detta på olika sätt.

Med genomiken som verktyg har forskare nu jämfört arvsmassan hos rasen White Plymouth Rock med olika föreslagna ursprung som beskrivits i litteraturen. På detta sätt har de kunnat klargöra vilken av de historiska källorna som överensstämmer bäst med verkligheten.

Jämfört DNA mellan olika raser

I studien har man jämfört arvsmassan hos en experimentell White Plymouth Rock-population som renavlats sedan 1957 med arvsmassan från de åtta raser som olika historiska källor menar ska ha bidragit till den. Det genetiska bidraget från varje ras, samt hur tuppar och hönor från de olika raserna korsats, kunde på detta sätt klargöras.

Den ras som bidragit mest till Plymouth Rock var Dominique, en mycket gammal amerikansk lantras. Även Black Java– och Cochin-raserna har bidragit med mycket genetiskt material, medan Langshan, Light Brahma och Black Minorca bidragit endast till en mindre del. Genom att även studera könskromosomerna kunde man fastställa att Plymouth Rock-rasen förmodligen etablerades genom att man korsade samman två populationer – en där Dominiquetuppar korsats med Black Javahönor och en annan där Dominiquetuppar korsats med Cochinhönor. Detta är ett av de scenarion som funnits beskrivet i den tidiga rashistoriken och registren.

Verktyget kastar ljus över rasutvecklingen

Våra moderna husdjursraser är resultatet av en lång domesticeringsprocess där isolering (genetisk drift) och urval, både naturligt och avsiktligt, varit starkt bidragande faktorer. Genomisk analys har visat sig vara ett bra verktyg för att förstå hur rasutvecklingen gått till.

– Genom att, som här, göra ingående studier av hur olika gamla raser har bidragit historiskt, inte bara till våra moderna raser utan även till olika kromosomer och gener, kan man avslöja vikten av drift och selektion i slutna populationer samt förstå vad som gjort de stora avelsframstegen under de senaste hundra åren möjliga. Det visar också hur viktigt det är att bevara rena raser och experimentella kycklinglinjer för att förstå sådana processer, säger Örjan Carlborg, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.

Vetenskaplig artikel:

A genomic inference of the White Plymouth Rock genealogy. Y Guo, M Lillie, Y Zan, J Beranger, A Martin, C F Honaker, P B Siegel, Ö Carlborg (2019). Poultry Science

Kontakt:

Örjan Carlborg, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, orjan.carlborg@imbim.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera