Läsning i skolan samma som på 60-talet

Att människor oroas över barns läsning och teknikskiften är knappast nytt, menar Anna Lundh, docent vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås och Mats Dolatkhah, numera forskningsrådgivare vid högskolan. I sin forskning tog de avstamp från de senaste årens debatt om att läsvanorna har förändrats, från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Anledningen sägs vara övergången från tryckta böcker till digitala medier.

– Om man tittar på debatten de senaste tio åren så finns det någon slags föreställning om att det en gång fanns en läsandets guldålder, då barn satt och fördjupade sig i ”god” litteratur. En sådan guldålder har möjligen funnits, men inte i slutet av 60-talet. Det får oss att ställa oss frågan: När har barn någonsin ägnat sig åt den sortens läsning på bred front? Frågan är om den någonsin har funnits, säger Anna Lundh.

När de dök ner i filmmaterialet kände de igen mycket från klassrumsstudier från 2000-talet. När de nu sammanfattar sitt forskningsprojekt konstaterar de att mycket faktiskt är sig likt, oavsett om barnen läser digitalt eller i tryckt form. Eleverna på 60-talet använde tryckta böcker, men de skumläste och skulle snabbt hitta fakta. De fick instruktioner för att förbättra sin studieteknik, som till exempel hur de bäst skulle stryka under i texten.

– Det verkar inte finnas någon entydig koppling mellan djupläsning och tryckta böcker, säger Mats Dolatkhah.

Sparade inspelningar från 60-talets klassrum

I slutet av 60-talet filmades ett stort antal svensklektioner i västsvenska mellanstadieklasser, som ett led i ett pedagogiskt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet. Då var rörlig bild det allra senaste. Detta rika materialet har bevarats och ligger till grund för den forskning som Anna Lundh, docent vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås och Mats Dolatkhah, numera forskningsrådgivare vid högskolan, påbörjade närmare 50 år senare. Genom att studera 223 lektioner från olika skolor har de velat förstå hur läsningen såg ut då, för att kunna nyansera diskussionen om hur läsningen förändras idag.

Forskarna menar att kritisk läsforskning är viktig, eftersom föreställningar om läsning och vad den ska bidra till påverkar beslutsfattande och bland annat läroplaner.

– Föreställningarna har faktiska, konkreta konsekvenser kring vad eller vilka som beskrivs som problem, och vilka åtgärder som ska implementeras för att lösa dessa problem, säger Anna Lundh. Hon påbörjade projektet tillsammans med Mats Dolatkhah och i slutskedet arbetade de med kollegan Linnéa Lindsköld, lektor vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.

Den moderna grundskolan föddes på 60-talet

Den rika läskultur som utvecklades på 1900-talet förknippades tidigt med demokratiska värderingar. I takt med att behovet av välutbildad arbetskraft ökade då tjänsteekonomin växte, framträdde även ekonomiska skäl till att odla en bred och välutvecklad lästradition allt tydligare. På 60-talet föddes den moderna grundskolan som vi känner den idag. Ambitionen var att alla barn skulle få en likvärdig utbildning, istället för att som tidigare åtskiljas i utbildningssystemet efter exempelvis klass och kön. För att kunna gå vidare till högre utbildning så måste eleverna också kunna skumläsa, hitta relevanta uppgifter, ta anteckningar och så vidare.

Läroböckerna styrde läsupplevelsen

En stor skillnad var att elevernas läsning var styrd av läroboken. I läsundervisningen bidrog detta till ett fokus på att lära sig att snabbt hitta ”fakta” i en text, till och med om det var en fiktionstext. Ett exempel är då en klass skulle läsa ett utdrag ur Vilhelm Mobergs Utvandrarna.

– Det gjordes till en slags geografilektion med frågor som vilket hav texten handlade om och så vidare. Fastän de läste ett så betydelsefullt verk som Utvandrarna så pratade de nästan ingenting om fiktionsläsningen, läsupplevelsen och det litterära verkets betydelse, utan om enskilda uppgifter i texten, säger Anna Lundh.

Projekt:

Läsning, tradition och förhandling (LÄST): Läsaktiviteter i svenska klassrum 1967-69

Kontakt:

Anna Lundh, docent vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås, anna.lundh@hb.se