Kameraövervakning har gjort utsatta områden säkrare

Sedan 2015 har polisen övervakningskameror på och omkring Sevedsplan i södra Sofielund i Malmö. Forskarna Anna-Karin Ivert och Karl Kronkvist har följt utvecklingen både vad gäller brott och skadegörelse och hur de boende och näringsidkare upplevt trygghet före och efter kamerorna kom upp.

Öppen narkotikahandel

Enligt polisen är södra Sofielund ett särskilt utsatt område. Den huvudsakliga brottsproblematiken har under flera år varit den öppna narkotikahandeln. Flera av fastighetsägarna, både kommunala och privata, bostadsrättsföreningar, byalag, företag och andra verksamheter är sedan 2014 organiserade i en fastighetsägarorganisation för att arbeta brottsförebyggande i området.

I den tredje rapporten kring Sofielund har forskarna ställt vissa huvudfrågor. Har brottsligheten förändrats? Hur upplever polisen förändringarna och hur använder de kamerorna i sitt arbete? Vilken är effekten på tryggheten i området?

Färre brott

– För egendomsbrott som inbrott i bostäder, källare, bilar med mera ser vi en antydan att brotten minskar något i Sofielund, säger Anna-Karin Ivert. Våldsbrott i offentliga miljöer ser ut att ha minskat något inom det område som täcks av kamerorna men minskningen är inte signifikant.

Kanske ska man i stället skriva att polisen kunnat gripa fler rörande narkotikarelaterade brott tack vara kamerorna?  Ändå, menar forskaren Ivert, att den öppna handeln med narkotika även flyttat till mer undanskymda platser utan insyn från övervakningskamerorna.

– Däremot har polisen kunnat identifiera och gripa fler rörande narkotikarelaterade brott sedan kamerorna sattes upp. Polisen är väldigt positiva och menar att övervakningskamerorna är ett användbart instrument eftersom man kunnat arbeta på annat sätt och också kunnat arbeta brottsförebyggande.
Men även om den öppna handeln med narkotika har minskat, så kan den ha flyttat till andra gator eller mer insynsskyddade platser, enligt Ivert.

– Det positiva är att boende och näringsidkare upplevt en ökad trygghet med kamerorna, säger Anna-Karin Ivert.
I synnerhet näringsidkarna är positiva. De boende menar dock att också andra åtgärder har gjorts för att öka tryggheten, vilket framkommer i intervjuer. Det kan exempelvis handla om sociala insatser eller den städpatrull som håller den offentliga miljön i ordning.

Krävs mer för att skapa trygghet

För att arbetet med kameraövervakningen ska bli framgångsrikt vill dock Ivert poängtera.
– Inom polisen måste det finnas resurser och kompetens för att arbeta med kamerorna. Dessutom är kameraövervakning bara ett av flera verktyg i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. För att få till en förändring på längre sikt krävs att det lokala arbetet fokuserar på sociala insatser.

Kontakt:
Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi, Malmö universitet, anna-karin.ivert@mau.se
Karl Kronkvist, Institutionen för kriminologi, Malmö universitet, karl.kronkvist@mau.se

De tre rapporterna:
Kameraövervakning i ett särskilt utsatt bostadsområde 2019
Utveckling av brott och otrygghet i Norra och södra Sofielund 2017
Kartläggning av den lokala problembilden i Norra och Södra Sofielund 2014