Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Kalvning, eller avbrytning, av isberg från glaciärer har ökat längs glaciärerna på Svalbards västkust. Nu visar forskare vid Stockholm universitet att även om undervattenstemperaturen är den viktigaste faktorn för glaciärernas minskning så är den inte lika dominerande som man tidigare trott. Mätningarna kan användas för att förbättra beräkningarna av havsnivåhöjningen i framtiden.

Med hjälp av ny mätteknik som utvecklats i samarbete med KTH har forskarna tagit fram kontinuerliga mätserier av vattentemperatur direkt vid glaciärerna Tunabreen och Kronebreen på Svalbards västkust. Resultaten visar att undervattentemperaturen utgör den viktigaste faktorn för glaciärernas minskning – men att den inte är lika viktig som man tidigare trott.

– En av de största osäkerheterna när det gäller den framtida havsnivåhöjningen är hur glaciärdynamiken förändras när glaciärerna kommer i kontakt med havsvatten som blir allt varmare. Våra mätningar och resultat kan användas för att förbättra numeriska modeller som beräknar havsnivåhöjningen i framtiden, säger Felicity Holmes doktorand på Institutionen för naturgeografi vid SU och huvudförfattare av studien som publiceras i Scientific Reports.

Många glaciärer i polarområdena minskar på grund av den globala uppvärmningen och bidrar därmed till att havsnivån stiger. Glaciärer som sträcker sig ut i havet minskar inte bara genom smältning på ytan, utan också genom att isberg bryts loss från glaciärfronten, en process som kallas för kalvning.

Mer kunskap om glaciärerna kalvning

– Kalvning är en process som inte är tillräckligt förstådd, och med mättekniken som vi använde i Svalbard har vi goda möjligheter att öka kunskap om vilka faktorer samspelar när glaciärer kalvar. En förbättrad beskrivning av kalvningsprocesser gynnar också prognoser för hur glaciärer i Västantarktis reagerar på att haven blir allt varmare säger Nina Kirchner, docent för glaciologi vid Institutionen för naturgeografi och föreståndare för Bolincentret för klimatforskning vid SU.

När varmt vatten från Atlanten tränger in i fjordarna där glaciärer möter havet leder det till att kalvningen ökar. Något som bland annat ses längs Svalbards västkust. Men den tidigare bristen på mätdata i omedelbar närhet till glaciärfronterna har gjort det svårt att tydligt peka ut varmt vatten som orsak, dessutom ger mätningar längre bort ofta en felaktig bild av vattenmassorna som faktiskt når glaciärfronten. Det kan därmed leda till en över- eller underskattning av hur mycket havet faktiskt påverkar kalvande glaciärer.

Mätningar strax intill glaciärerna

De nya mätserierna som är de första tagna inom bara en kilometer från glaciärfronterna spelar därför en viktig roll i att öka kunskapen om undervattentemperaturens påverkan på kalvande glaciärer längs Svalbards västkust.

– Det är spännande att utveckla mätteknik i nära samarbete med naturvetare – tillsammans jobbar vi för att tekniken ska klara av de tuffa utmaningarna som polarmiljön ställer på undervattensinstrument, säger Jakob Kuttenkeuler, professor vid Maritime Robotics Laboratory på KTH.

– Vi är stolta över de unika mätningar som vi kunde genomföra i omedelbar närhet till glaciärfronterna under loppet av ett helt år – mätserien är nu öppet tillgängligt för andra forskare att ta del av, avslutar Holmes.

Vetenskaplig artikel:

Relating ocean temperatures to frontal ablation rates at Svalbard tidewater glaciers: Insights from glacier proximal datasets, Scientific Reports

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera