Tema

Kulturjournalistiken spelade roll efter terrorattackerna i Paris

Kulturjournalistiken spelade en viktig roll i den svenska rapporteringen av terrorattackerna i Paris 2015. Genom att ta fasta på händelsernas sammanhang med en mer tolkande ansats bidrog den till att belysa aspekter som demokratiska värderingar och känslomässig gemenskap.

På kvällen den 13 november 2015 inträffade sex koordinerade terrorattacker på olika platser runt om i Paris, flera av dem på ställen där någon form av kulturaktivitet utövades. Förekomsten av terrorattacker mot kulturella mål så som tidningar, musik- eller teaterföreställningar har gjort att kulturjournalister också börjat rapportera kring attackerna.

Gränsen mellan nyhets- och kulturjournalistik kan vara på väg att suddas ut, visar en studie, från Nordicom vid Göteborgs universitet, som undersökt skillnaden mellan vanliga nyheter och kulturjournalistik i rapporteringen efter terrorattackerna.

Fokus på känslor och demokratiska värderingar

Medan nyhetsjournalistiken främst var beskrivande, med fokus på de kortsiktiga följderna och jakten på förövarna, lade kulturjournalistiken större fokus på känslomässig solidaritet, sammanhanget, demokratiska värderingar och terrorismens eventuella konsekvenser.

− Kulturjournalistiken fokuserade mindre på enskilda aktörer eller händelser, istället placerades de i ett bredare sammanhang och analyserades i förhållande till dess långsiktiga konsekvenser. Dessutom lades större vikt vid känslomässiga aspekter som solidaritet och gemenskap, säger Kristina Riegert, Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

Kulturjournalistikens sätt att blanda estetiska, politiska och etiska perspektiv kan vara viktigt för hur en händelse uppfattas, menar hon.

− I fallet med terrorattackerna i Paris bidrog kulturjournalistiken till att belysa hur terrorismen kan ses som en attack på demokratiska värderingar, och till att bygga en känslomässig gemenskap med parisarna.

Suddar ut gränser inom journalistiken

Men gränsen mellan nyhets- och kulturjournalistik kan vara på väg att suddas ut. Studien visar också att kulturjournalistiken är på väg allt mer åt nyhetsjournalistikens beskrivande stil.

− Trycket från en ökad digitalisering och större fokus på att snabbt rapportera kring händelser har också påverkat kulturjournalistiken. När kulturjournalistiken blir mer händelseorienterad och nyhetsdriven så försvinner många av dess särdrag och den blir mer lik nyhetsjournalistiken, säger Andreas Widholm.

Svensk kulturjournalistik har alltid varit intresserad av samhällsfrågor, men de ökade aktualitetskraven gör att det är viktigare än någonsin att se längre än bara till traditionella nyheter för att få en bredare uppfattning om, till exempel, terrorattacker, menar Andreas Widholm.

Vetenskaplig artikel:
The Difference Culture Makes. Comparing Swedish news and cultural journalism on the 2015 terrorist attacks in Paris. Kristina Riegert och Andreas Widholm och publicerad i tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Kontakt:
Kristina Riegert, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Stockholms universitet, kristina.riegert@ims.su.se
Andreas Widholm, docent i journalistik, Stockholms universitet, 08−674 74 20, e-post: andreas.widholm@ims.su.se
Mia Jonsson Lindell, kommunikatör Nordicom, mia.jonsson.lindell@nordicom.gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Kulturjournalistiken spelade roll efter terrorattackerna i Paris

 lästid ~ 2 min