Tema

Motstridiga styrprinciper påverkar lärararbetet

Diskussionen om vad lärare gör och inte gör missar ofta betydelsen av förutsättningarna för lärares arbete. I en skola där olika, ibland motstridiga principer existerar parallellt.
– Lärare som aktörer är ”inbäddade” i olika styrprinciper, menar Katarina Samuelsson pedagogikforskare vid Göteborgs universitet.

– Vi vet sedan tidigare att lärararbetet och villkoren för det har förändrats. Det handlar om att skolan har blivit konkurrensutsatt, elever och föräldrar har ibland kommit att betraktas som kunder och synen på lärares arbete har förändrats, säger Katarina Samuelsson, som skrivit avhandlingen Teachers’ work in times of restructuring – On contextual influences for collegiality and professionality 

Hon undersöker hur olika sätt att styra, organisera och kvalitetssäkra arbetet influerar lärares möjliga sätt att agera. I avhandlingen visas hur förutsättningar för lärares arbete, kollegialitet och professionalitet skiljer sig åt, till och med mellan grannskolor i en och samma kommun, genom att den belyser hur deras arbete är inbäddat i idéer från olika styrprinciper.

Svårt ge generella råd kring lärares arbete

– Lärare som aktörer är ”inbäddade” i olika styrprinciper, eller institutionella logiker. Det innebär att logikerna både formar och sätter gränser för sådant som hur man förstår och upplever sin egen roll och identitet, vad som är rätt och riktigt, vilka handlingsalternativ som är möjliga och vilken vokabulär som är tillämplig, säger Katarina Samuelsson.

Avhandlingen illustrerar därmed svårigheten att ge generella råd kring lärares arbete eftersom de ibland motstridiga styrprinciperna existerar parallellt. Detta har inverkan på lärares sätt att agera. Olika styrprinciper dominerar i olika sammanhang, här studeras marknadens, byråkratins och professionalismens logik.

Begreppen om de olika logikerna är idealtyper, hämtade från den amerikanske sociologen Eliot Freidson:

  1. Enligt marknadens logik styrs verksamheten genom köpare och säljare, utbud och efterfrågan.
  2. Byråkratins logik innebär en hög grad av standardisering av arbetet med rättssäkerhet i fokus.
  3. Professionalismens logik betyder att de yrkesverksamma i egenskap av sin långa utbildning har mandat att besluta över verksamheten.

De tre logikerna existerar parallellt. Katarina Samuelsson visar också att skillnaderna kan vara stora mellan grannskolor i en och samma kommun. Det visar svaren från 82 lärare från tre kommunala gymnasieskolor, där varje enskild skola tycks göra det situationen kräver utifrån skolans position på skolmarknaden.

Finska lärare upplever mer logik

I avhandlingen jämförs även bland annat 1548 svenska och finska lärares enkätsvar, om upplevelser av omstrukturering av deras arbete, från ett större europeiskt forskningsprojekt. Finland och Sverige har haft liknande utbildningsreformer sedan andra världskriget och undersökningen belyser hur lärares arbete i de två länderna influeras av olika styrprinciper.

Analysen visar exempelvis generellt att finska lärare mer än de svenska upplevde professionalismens logik medan svenska lärare mer än de finska upplevde marknadens logik.

– Satt i relation till ländernas PISA-resultat är en slutsats från denna studie att till och med marknadseffektivisering har sitt pris, säger Katarina Samuelsson.

Avhandling:
Teachers’ work in times of restructuring – On contextual influences for collegiality and professionality 

Kontakt:
Katarina Samuelsson, katarina.samuelsson@ped.gu.se

Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Motstridiga styrprinciper påverkar lärararbetet

 lästid ~ 2 min