Tema

Muslimer födda i väst stödjer oftare extremism

Muslimer som är födda och uppvuxna i västvärlden stödjer extremism i större utsträckning än personer som är födda och uppvuxna på annat håll och som emigrerat till västvärlden. Det visar forskning vid Uppsala universitet. Forskarna menar att de västfödda muslimernas stöd kommer av känslan av att vara marginaliserade.

Det är en vanlig uppfattning att hotet från jihadister kommer från platser utanför västvärlden. Utifrån det antagandet har vissa länder velat bygga murar och stängsel vid sina gränser och andra utfärda inreseförbud för medborgare från en del muslimska länder. Samtidigt visar sammanställningar att majoriteten av de islamistiska terrordåden i Europa och USA är planerade och genomförda av personer som är födda och uppvuxna i västvärlden.

Det har spekulerats en hel del i orsakerna för västfödda muslimers stöd för extremism, men i de flesta fall saknas det empiriska studier för att bestyrka dessa spekulationer. En forskningsartikel i den vetenskapliga tidskriften Psychological Science är den första som undersöker om stöd för extremism kan förklaras av en känsla av att ens grupp är systematiskt missgynnad i samhället.

Frustrerade över att inte betraktas som svenskar
Forskarna jämförde muslimer födda och uppvuxna i västvärlden med muslimer som är födda utomlands och som har migrerat till Europa eller USA. De fann att den förstnämnda gruppen i högre grad identifierade sig med muslimer som grupp och visade ilska över hur muslimer behandlas. Det viktigaste var dock att muslimer födda i västvärlden medgav en större villighet att använde våld för att försvara muslimer runtom i världen. Dessa skillnader kan enligt forskarna förklaras av att muslimer födda i västvärlden har en starkare upplevelse av att de är missgynnade jämfört med majoritetsbefolkningen där de bor.

Den känslan leder till frustration och ilska. Att den är vanligare bland muslimer som är födda i västvärlden beror på att de har tydligare jämförelseramar för hur muslimer behandlas i västerländska samhällen. Till exempel kan muslimer som spenderar hela sin uppväxt i Sverige förvänta sig att ses som ”riktiga” svenskar, men när de jämför sig med klasskompisar och andra upplever de att muslimer inte behandlas på det viset. En svensk-född muslim kan till exempel tänka ”jag är ju född här och lika mycket svensk som alla andra, men jag kommer alltid att behandlas som invandrare och jag får inte alls samma möjligheter som andra svenskar”.

Ond cirkel
Forskarna menar att resultaten inte ska tolkas som att marginalisering av grupper är huvudorsaken till extremism och intentioner att använda våld – det finns en rad andra faktorer som förklarar extremism (exempelvis specifika vänskapskretsar). Resultaten ska inte heller tolkas som att muslimer födda i västvärlden är mer våldsamma än andra grupper i dessa samhällen – den aktuella studien gör inte den jämförelsen.

Avslutningsvis menar forskarna att det är både ironiskt och tragiskt att det finns en ond cirkel mellan det sätt som muslimer behandlas på i väst och den extremism som driver flyktingströmmar från Mellanöstern till västvärlden. Muslimer som växer upp i väst känner sig utstötta. Detta leder till att vissa dras till grupper såsom Islamska Staten i Syrien och Irak – grupper som i sin tur har orsakat enorma flyktingströmmar för muslimer till västvärlden. För personer som är skeptiska till muslimsk invandring vore det därför värt att reflektera mer över hur muslimer behandlas i västvärlden, trots att de levt där hela sina liv.

Forskningsartikeln bygger på flera olika studier, varav en mer omfattade, bland muslimer i ett 20-tal länder. Forskarna har använt sig av enkätstudier och intervjuer.

Artikel:
Obaidi et al (2019) Group-Based Relative Deprivation Explains Endorsement of Extremism Among Western-Born Muslims, Psychological Science, DOI: 10.1177/0956797619834879

Kontakt:
Nazar Akrami, institutionen för psykologi, Uppsala universitet, Nazar.Akrami@psyk.uu.se, 018-471 2147

 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Muslimer födda i väst stödjer oftare extremism

 lästid ~ 3 min