Tema

Smartare bäckkantzoner kan minska kolutsläpp från kalhyggen

Skogar motverkar klimatförändring genom att ta upp kol. Men skogsbruk kan också åstadkomma utsläpp av klimatgaser. Forskning visar nu att smartare sätt att utforma bäckkantzoner kan motverka kolutsläpp vid kalhyggesbruk.

En viktig åtgärd för att skydda vattendrags kemiska status från skogsavverkning är att lämna en skogskant, så kallad buffertzon, längs vattendragen. Nu visar färsk forskning alltså att utformningen av dessa buffertzoner också är viktiga för att hindra växthusgasutsläpp från skogsbruket.

Nu ska Marcus Klaus, miljöforskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet ta reda på det bästa sättet att utforma bäckkantzoner, för miljön och klimatetes skull.

– Först var vi förvånade över att vi inte såg ett ökat utsläpp av växthusgaser från inlandsvatten trots ökade halter i grundvatten efter kalavverkning. Men sedan kom vi på att detta bland annat kan bero på att gaserna tas upp eller släpps i buffertzonerna, säger Marcus Klaus.

Marcus Klaus mäter koldioxidutsläpp från en skogsbäck. Bild: Umeå universitet

De två studierna som baserades på fältexperiment och analys av nationell miljöövervakningsdata har lett till nya frågor: Om inte vattendrag, avger förhöjda mängder av växthusgaser efter kalavverkning? Går det att minimera växthusgasutsläppet genom ett smartare sätt att utforma buffertzonerna?

Marcus Klaus och hans samarbetspartners gör nu nya fältförsök där växthusgasdynamiken i hela buffertzonen studeras före och efter experimentell kalavverkning.

– Vi kommer att ta ett helhetsgrepp med växthusgasmätningar i grundvatten, mark, och även trädstammar som kan leda växthusgaser i grundvatten direkt till atmosfären, säger Marcus Klaus.

Pusselbit till ett klimatsmart skogsbruk

Resultaten från den nya forskningsstudien kommer förhoppningsvis att vara en central pusselbit till att utveckla ett, från klimatsynpunkt, hållbart skogsbruk där det hela skogsekosystemet inklusive vattenmiljöer ingår.

Att minska klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser är en av mänsklighetens mest akuta utmaningar. Stort hopp ligger på skogsbruk som ett sätt att ta nytta av skogens naturliga förmåga att binda koldioxid.

Det har dock hittills varit oklart hur man optimerar skogsbruksåtgärder för att minimera utsläppen av växthusgaser som bildas i marken vid kalhyggesbruk och därefter når vattendrag via grundvattnet.

– Skogsbruket har ett stort ansvar maximera den naturliga förmågan hos skogsekosystem att ta upp och lagra kol och det finns en stor potential för förbättringar av dagens avverkningsmetoder, säger Marcus Klaus.

Artiklar:
Klaus, M., Geibrink, E., Jonsson, A., Bergström, A.-K., Bastviken, D., Laudon, H., Klaminder, J. and Karlsson, J. (2018): Greenhouse gas emissions from boreal inland waters unchanged after forest harvesting. Biogeosciences 15:5575-5594.

Klaus, M., Seekell, D., Lidberg, W. and Karlsson, J. (2019): Evaluations of climate and land management effects on lake carbon cycling need to account for temporal variability in CO2 concentrations. Global Biogeochemical Cycles 33. .

Kontakt:
Marcus Klaus, PhD, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, marcus.klaus@umu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Smartare bäckkantzoner kan minska kolutsläpp från kalhyggen

 lästid ~ 2 min