Ran i Antarktis. Bild: Filip Stedt
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Den svenska förarlösa undervattensfarkosten Ran är först i världen med att ta sig in under ”Domedagsglaciären” på Antarkis. Den har mätt strömmar, temperatur och kemiska egenskaper för att undersöka hur känslig glaciären är för klimatförändringar.

Thwaites glaciär i västra Antarktis kallas för ”Domedagsglaciären” eftersom en del forskare hävdat att klimatkatastrofen kommer att börja med att denna glaciärtunga ger vika. Thwaites är en av jordens största glaciärer och ger den sig av försvinner en stor del av västantarktiska halvöns is, vilket skulle leda till tre meters havsytehöjning.

Glaciären Thwaites är obefolkad

Thwaites Glacier är en glaciär i Antarktis. Den ligger i Västantarktis. Inget land gör anspråk på området. Thwaites Glacier ligger 299 meter över havet. Terrängen runt Thwaites Glacier är kuperad och den högsta punkten är 472 meter över havet. Trakten är obefolkad och det finns inga samhällen i närheten.

– Vi är de första i världen som kommit in under Thwaites glaciär och vår undervattensfarkost Ran kom ut igen med massa spännande data från undersidan av isen, säger Anna Wåhlin, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.

Genomfört unika mätningar

Forskarna har bland annat kunnat mäta strömmar, temperatur och kemiska egenskaper, som till exempel koldioxidhalt. Ett av vattenproverna ska även analyseras för DNA. Det görs av Anna Wåhlins forskarkollega Thomas Dahlgren.

– DNA-analyser ger oss information om djurlivet under glaciären, vilket i sin tur berättar hur länge den legat där, det vill säga hur känslig den är för klimatförändringar, säger Thomas Dahlgren, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.

Rans simtur varade i totalt 13 timmar. Under de timmarna genomförde undervattensfarkosten en undersökning av botten utanför glaciären, samt mätte de havsströmmar som gick in under glaciären. Ran tog sig också in en kilometer under glaciären för att mäta havsströmmarna där inne.

– Vi var lite nervösa innan vi fick upp henne eftersom det hade flutit in en hel del driv-is i upptagningsområdet. Men vi lyckades som tur var få kontakt med Ran utan problem och kunde skicka en ny position för uppstigning, där det var öppet vatten. Stämningen ombord är nu väldigt upprymd. Det här en väldigt spännande expedition!

Studerar otillgängliga miljöer

Genom undervattensfarkosten är det möjligt att detaljerat studera havsbotten på stora djup och under 500 meter tjocka istäcken. Det här är miljöer som tidigare varit otillgängliga för forskarna.

Sju meter långa undervattensfarkosten Ran är obemannad. Förutom i Sverige finns en liknande typ av farkost bara i Storbritannien och Australien. Ran kan förses med en rad olika sensorer för att göra det möjligt att kartera och undersöka marina miljöer. Genom sådana studier kan forskarna följa klimatets utveckling tusentals år tillbaka.

Fotnot:
Farkosten Ran är en del av nationell forskningsinfrastruktur och kan användas av alla forskare i Sverige. Ran är en specialutrustad Hugin AUV som har byggts av det norska företaget Kongsberg. Infrastrukturen finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Projektet har genomförts i samarbete med Chalmers och Stockholms universitet.

Kontakt:
Thomas Dahlgren, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet, thomas.dahlgren@marine.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera