Tema

Så positionerar sig elever i musikklassrummen

Musikundervisningen utgår oftast från musik som eleverna antas identifiera sig med. Men elevernas musikaliska identitet beror väldigt mycket mer på hur de lyckas hävda sig i klassrummet, gentemot varandra.

I en ny doktorsavhandling i musikpedagogik undersöker musikläraren Mikael Persson elevers positionerande i musikklassrummet och hur det påverkar deras förutsättningar för delaktighet i musikaliska aktiviteter.

Han har videodokumenterat musikundervisning i två undervisningsgrupper i årskurs åtta under en termin, en lektion per vecka. Den ena gruppen kommer från en kommunal skola med högt söktryck och den andra gruppen kommer från en skola med elever som har valt en musikprofil.

– Musikundervisningen, till och med utrustning och uppsättningen instrument i klassrummen, utgår ofta från musik som eleverna antas identifiera sig med, säger Mikael Persson.

– Mina studier visar dock att elevernas musikaliska identitet i själva verket ofta är flytande och föränderlig. Den är till stor del beroende av elevernas växlande positioneringar i förhållande till varandra.

Positioneringen avgör delaktigheten

Med utgångspunkt i positionsteori och diskursanalys konstaterar Mikael Persson att det arbete som görs av eleverna för att inta olika positioner påverkar elevernas möjligheter till delaktighet i olika aktiviteter i musikklassrummet.

Mikael har identifierat fyra huvudsakliga begreppspar som representerar positioner som eleverna intar och rör sig mellan i de olika musikklassrummen:

  • konform/rebellisk
  • humoristisk/seriös
  • självsäker/osäker
  • emotionell/rationell

Resultaten visar stora skillnader mellan de två musikklassrummen: I den vanliga skolan premieras positioner präglade av konformitet, humor, osäkerhet och rationalitet. I musikprofilskolan premieras istället positioner präglade av rebelliskhet, seriositet, självsäkerhet och emotionalitet.

Svårt få uttrycka femininitet

Musikprofilskolans klassrum kan beskrivas som en övervägande maskulin praktik. Detta minskar exempelvis möjligheten för studenter som vill nå positionen som musiker och samtidigt uttrycka femininitet.

– Om jag som musiklärare riktar blicken mot vad som står på spel i elevernas interaktioner i musikundervisningen kan jag skaffa mig bättre verktyg för att göra eleverna delaktiga på lika villkor, menar Mikael.

Studierna bakom avhandlingen har avsiktligt begränsats till två socialt ganska likvärdiga skolor, om än med olika huvudmannaskap och inriktning. Målet för Mikael är nu att gå vidare med att jämföra positioneringar i skolor med större socioekonomiska skillnader, för att också studera positioneringen utifrån kategorier som klass och etnicitet.

 

 

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så positionerar sig elever i musikklassrummen

 lästid ~ 2 min