Tema

Algblomning följer inte prognosen vid extremväder

I ljuset av den gångna sommarens extrema torka påbörjas en rad nya forskningsprojekt vid Lunds universitet om extremväder. Bland annat om extremvädrets inverkan på algblomningar och humlesamhällen.

Blågrönalger, även kallade cyanobakterier, gynnas av värme. Forskare trodde därför att fjolårets torra och mycket varma sommar skulle leda till omfattande blomningar i bland annat Vombsjön, den sjö som förser malmöborna med dricksvatten. Det är också en sjö som årligen har drabbats av giftiga blågrönalgblomningar – utom sommaren 2018.

I stället för blågrönalger blommade ifjol alger kallade pansarflagellater i Vombsjön. Blågrönalger och pansarflagellater kan bilda olika gifter. Dricksvattenverket som renar vattnet från Vombsjön är inte anpassat att hantera olika sorters algblomningar. Verket klarar av blågrönalger men inte pansarflagellater.

Prognoserna stämmer inte vid extremväder

– Våra prognoser kring algblomning stämmer inte helt eftersom de inte tar hänsyn till extremväder, säger Karin Rengefors, professor vid biologiska institutionen på Lunds universitet.

Hon ska undersöka hur extremväder påverkar algblomningar. Ett syfte med projektet är förbättrade prognoser. Bland annat ska man analysera data som insamlats de senaste 20–40 åren från 110 sjöar runt om i Sverige.

Detta är ett av tre projekt vid Lunds universitet, finansierade av det statliga forskningsrådet Formas för att studera konsekvenserna av extremväder.

Ett annat projekt som nu ska starta med koppling till extremväder handlar om humlor. Dessa insekter har stor biologisk och ekonomisk betydelse för pollinering av grödor.

Insamling av pollen.

Projektet kommer att följa upp en tidigare studie på gårdar i Skåne där man jämfört humlesamhällen i jordbruk som använder ekologiska respektive konventionella odlingsmetoder. Tidigare studier har visat att humlorna i vanliga fall klarar sig bättre på de gårdar som använder ekologiska odlingsmetoder, men under fjolårets extrema torka verkade mycket av humlornas mat torka bort även på de ekologiska gårdarna.

Klarar sig ekologiska humlor bättre?

– Nu ska vi ta reda på om humlesamhällen på ekologiska gårdar har större motståndskraft mot extremväder jämfört med humlesamhällen på konventionella gårdar, säger Johan Ekroos, forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning på Lunds universitet.

Det tredje nya extremväderprojektet vid Lunds universitet fokuserar på att föra samman klimatmodeller med forskning om juridik, politik och sociala rörelser, det vill säga olika typer av medborgarengagemang. Projektet vill speciellt undersöka hur klimatmodeller kan användas för att koppla klimatförändringar till specifika extrema väderhändelser och hur detta kan påverka de politiska och juridiska ramverken. Syftet är också att se hur dessa ramverk skapar hinder eller möjligheter för samhällsengagemang och samhällsförändring. Projektet görs i samarbete med Oxfords och Köpenhamns universitet.

– Vi vill förstå och förklara sambanden mellan forskning om extrema klimathändelser och aspekter som rättvisa och social förändring, säger Emily Boyd, föreståndare för LUCSUS på Lunds universitet.

Fotnot:
Det statliga forskningsrådet Formas har nyligen beviljat 50 miljoner kronor till sammanlagt 17 nya forskningsprojekt om konsekvenserna av extremväder. Projekten löper över tre år och tilldelas cirka tre miljoner kronor vardera.
Information om Formas satsning på extremväderforskning webb

Kontakt:
Karin Rengefors, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, karin.rengefors@biol.lu.se
Johan Ekroos, forskare, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet, johan.ekroos@cec.lu.se
Emily Boyd, professor, LUCSUS, Lunds universitet, emily.boyd@LUCSUS.lu.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Algblomning följer inte prognosen vid extremväder

 lästid ~ 2 min