Tema

Därför är det lättare att vara HBTQ-person idag

Acceptansen för homosexuella och transpersoner växer i stora delar av världen. Samtidigt har könskorrigeringar blivit allt vanligare. Det är en del av en bredare attitydförändring.
– Generellt går vi mot högre och högre tolerans för individers rätt att uttrycka sin identitet, säger normforskaren Pontus Strimling.

Det har blivit enklare att vara gay och lesbisk. På 80-talet var acceptansen för homosexuella fem procent – sett till hela världen. Nu har den siffran vuxit till tjugo procent, enligt den regelbundna attitydundersökningen World Value Survey. Homosexuellas rätt att gifta sig sprider sig stadigt till allt fler länder och när samkönade äktenskap väl har införts verkar de vara ohotade.

Rättvisa och individens frihet vinner över religion och tradition, menar Pontus Strimling, normforskare vid Institutet för Framtidsstudier och knuten till Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet. Även bland grupper som traditionellt sett har haft en mindre tolerant syn på HBTQ-frågor växer acceptansen.

– Sverigedemokrater, till exempel, har en mer konservativ syn på homosexuellas rättigheter är än vad övriga svenskar har. Men de är mer liberala nu än vad de har varit tidigare. Och president Trump som är utpräglat konservativ har till exempel inte försökt förbjuda samkönade äktenskap – det är en kamp som republikanerna har gett upp, säger Pontus Strimling.

Ekonomiskt välstånd ger liberala värden

Att de liberala värderingarna sprider sig kopplar Pontus Strimling till att det ekonomiska välståndet ökat. När människor inte längre behöver oroa sig för att ha mat på bordet och någonstans att bo kan de ta avstånd från sånt som skapar en känsla av stabilitet; religion och auktoriteter.

– Tryggheten gör att människor inte behöver vara rädda förändring, öppenhet blir inte hotfullt, säger Pontus Strimling.

Som exempel tar han ett bombdåd i centrala London som inträffade 2007. Strax före explosionen hade det gjorts en stor värderingsundersökning. En månad efter explosionen gjordes studien om.

– Som en direkt effekt av den nya hotbilden hade människors moralfundament skiftat så att lojalitet och auktoritet nu skattades högre än före bombdådet.

Intoleransen störst i nöd

Det är i tider av hungersnöd och social instabilitet som intoleransen mot homosexuella har varit som starkast. Det har också ofta gått hand i hand med antisemitism och förföljelse av andra minoriteter. Människor som definierats som annorlunda har förföljts och straffats hårt genom historien, berättar Jens Rydström, docent i historia och professor i genusvetenskap vid Lunds universitet.

I långa perioder har homosexualitet varit brottsligt, särskilt i kristna samhällen. Homosexualitet har ansetts vara en svår synd, som riskerar att degenerera det övriga samhället. I senare tid har det ofta klassats som psykisk sjukdom.

I Sverige avkriminaliserades homosexualitet 1944, vilket var tidigare än i många andra länder. Istället definierades homosexualitet som mental sjukdom, en beskrivning som ändras av Socialstyrelsen först 1979.

Vad säger lagen?

För att ändra det kön man är folkbokförd som, krävs att man har fyllt 18 år. Man ska ha genomgått en medicinsk utredning som visar att man har könsdysfori och därefter ansökt hos Socialstyrelsens rättsliga råd om att göra ett juridiskt könsbyte.

I lagen står att den sökande underlång tid ska ha upplevt att den tillhör det andra könet samt sedan en tid uppträtt i enlighet med den könsidentiteten och att personen i fråga kan antas leva i den könsidentiteten i framtiden.

Fram till 2013 krävdes att den som ville ändra sitt juridiska kön också genomgick sterilisering.

För att genomgå hormonbehandling och operera bort brösten finns ingen åldersgräns. Det bestäms av patienten och läkaren tillsammans. Men för att genomgå underlivskirurgi krävs att det juridiska könet är ändrat, samt ett tillstånd från Socialstyrelsen.

Enligt ett lagförslag som är planerat att träda i kraft den 1 januari 2020, ska ändringen av det juridiska könet och kirurgiska ingrepp i könsorganen regleras i två olika lagar.

Att ändra kön i folkbokföringen blir i så fall en administrativ åtgärd som inte kräver att det finns en diagnos som säger att vederbörande har könsdysfori. Den som är 12 år kan ändra sitt juridiska kön om föräldrarna ger sitt medgivande. Från 15 år krävs inte medgivande från föräldrarna men däremot ett medicinskt intyg. Efter 18 års ålder bestämmer man själv.

För att göra kirurgiska ingrepp i könsorganen föreslår lagen att det för vuxna inte längre behövs tillstånd från Socialstyrelsen. Det blir även möjligt för barn som fyllt 15 år att genomgå underlivskirurgi. Men då krävs synnerliga skäl samt tillstånd från Socialstyrelsen.

Källa: Cal Orre, juridisk expert, RFSL, Lag 1972:119, Lagrådsremiss ”Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och ändring av det kön som framgår av folkbokföringen”

– Det är inte en linjär utveckling mot mer öppenhet. Det är en massa backlash hela tiden. När homosexualitet blev avkriminaliserat så infördes samtidigt en lag om att homosexuella kan kastreras, och det blev vanligare att sätta homosexuella på mentalsjukhus. Det var förmodligen mycket lindrigare att åka fast i slutet på 1930-talet och dömas till några månader i fängelse än att i början på 1950-talet hamna på mentalsjukhus och vara instängd där i flera år. För många män var dessutom enda möjligheten att bli utsläppt att gå med på att bli kastrerad, säger Jens Rydström.

Sverige tidigt ute med könskorrirering

I Sverige blev det tillåtet att juridiskt korrigera sitt kön i samband med operation och hormonbehandling 1972. Internationellt ansågs det som en radikal lag som stärkte transpersoners rättigheter. Men kravet var att samtidigt genomgå sterilisering, något som ändrades först 2013.

– I vår kultur ligger det djupt grundat att det ska vara ordning och reda på könen. Vi har en stark uppdelning mellan det kvinnliga och det manliga och att det absolut inte får uppstå oklarheter i släktskapsförhållandena. Det var tydligt i den lagstiftningen: att en man födde barn fick inte på några villkor förekomma.

De senaste tio åren har de skarpa gränserna i uppdelningen av kön utvecklats mot en mer glidande skala. Jens Rydström spårar förändringen tillbaka till 1990-talets genomslag för queerteori och menar att en ny generation fångat upp de akademiska teorierna och börjat tala om kön inte bara i termer av man eller kvinna utan i en rad mellanformer. Det har gjort att öppenheten har ökat dramatiskt och att många fler nu överväger sin könstillhörighet.

En ny vokabulär har också uppstått med ord som hen, cis och icke-binär. Språkförändringen har gått snabbt, framförallt för att grupper med ett starkt engagemang har jobbat intensivt i sociala medier, enligt Pontus Strimling.

Ordlista

Könsuttryck
Könsuttryck är de medel en person använder sig av för att uttrycka sitt kön, till exempel kläder, kroppsspråk och frisyr. Ordet är relativt nyskapat och används främst i sammanhang där man talar om transpersoner och deras sätt att uttrycka ett annat kön än det vid födseln juridisk tillskrivna.

Icke-binär
Icke-binär används om personer som tidvis eller alltid identifierar sig som både man och kvinna, inget av det, mellan eller bortom könsindelningen man och kvinna. Icke-binär används som ett paraplybegrepp för olika icke-binära könsidentiteter.

Transperson
Transperson är ett paraplybegrepp för en mängd olika individer med erfarenheter av att det kön som registrerats i folkbokföringen vid födelsen inte stämmer överens med könsidentiteten.

Cisperson
En cisperson är en person som är i samklang med sin kulturs könsnormer. Med andra ord en person vars biologiska kön överensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön.

Socialt kön
Socialt kön är en term för kön som beskriver kön som en kulturell och social konstruktion. Inom genusvetenskapen är det synonymt med genus.

Könsdysfori
En stark och ihållande känsla av att vara tilldelad fel kön, ofta förknippad med ett psykiskt lidande och kan medföra en nedsatt förmåga att fungera i vardagen.

Könsbekräftande behandling
Den numera etablerade termen för det som tidigare benämndes som ”könsbyte” eller “könskorrigering”. För att få rätt till könsbekräftande vård i Sverige idag krävs en könsdysfori-diagnos.

Källa: Jens Rydström professor i genusvetenskap, Lagrådsremiss ”Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och ändring av det kön som framgår av folkbokföringen”, RFSL

– Människor som kämpar för transpersoners rättigheter har haft en stark aktivitet på sociala medier, bloggar och olika forum på internet där de argumenterat för att etablera nya ord. Att de använt sig av internet beror på att den här rörelsen inte kommer från eliten, den kommer underifrån. Den drivs av människor som saknar tillgång till ledarsidor och debattsidor eller lobbykampanjer, säger Pontus Stimling.

Fler vågar stå upp för sin transsexualitet

Samtidigt växer antalet unga personer som vill korrigera sitt kön. Inte bara i Sverige utan i hela västvärlden. Vad leder det till?

– Det är svårt att veta var det kommer att landa. Det finns starka tecken på att det funnits personer som känner att de har ett annat kön än det biologiska i alla samhällen, i hela historien, på samma sätt som det alltid har funnits homosexualitet. Det tyder på det finns en biologisk grund och det är tveksamt om det är en företeelse som har blivit vanligare. Istället är det kanske så att när samhället blir mer accepterande till personer som har en transsexuell identitet så är det fler som är beredda att stå upp och säga att de är transpersoner.

Kan en mer flytande indelning av manligt och kvinnligt göra att kön kommer att bli något vi väljer? 

– Nej, jag tror inte det. Man kan jämföra med homosexualitet. I Sverige är det nu nästan helt accepterat att var och en själv väljer vilket kön de vill ha sex med, men det har inte inneburit att vi har slutat bry oss om könet på personen vi har sex med. Jag tror därför inte att vi går mot en utveckling där hela samhällen blir bisexuella eller att vem som helst blir transperson. Jag tror istället att det stora flertalet kommer att ha en tydlig känsla av vilket kön de tillhör och även fortsättningsvis ha starka preferenser när det gäller vem de vill ha sex med.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Därför är det lättare att vara HBTQ-person idag

 lästid ~ 8 min