Essingeleden vid högertrafikomläggningen 1967.
Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Idag är nudging ett hett politiskt ämne, det vill säga hur staten försöker ”knuffa” människor till att göra – för samhället – önskvärda val. Men den här typen politik har en längre historia. 1960- och 1970-talens motsvarighet till nudging var samhällsinformationen.

Fredrik Norén, Umeå universitet, har skrivit en avhandling om 1960- och 1970-talets motsvarighet till nudging: samhällsinformationen.

Flera av periodens debatter, utredningar och kampanjer kom att forma samhällsinformationens utveckling – ända in i vår tid. Norén belyser bland detta genom att analysera Socialstyrelsens hälsokampanjer och omläggningen till högertrafik.

– Min avhandling fokuserar på praktiker och föreställningar som formade varför och hur staten spred information till medborgarna i Sverige, framförallt under perioden 1965 till, säger Fredrik Norén.

Samhällsinformation kunde ställa till det
Under 1960- och 1970-talen var intresset stort för samhällsinformation, men det var också en politisk fråga som var långtifrån konfliktfri.

– En viktig poäng som görs i avhandlingen är att samtidigt som många ansåg att information kunde lösa problem i samhället så kunde information också skapa egna samhällsproblem. Samhällsinformation tenderar helt enkelt att närma sig problem så fort den betraktas som möjlig att befrias från problem.

I sin forskning har Norén använt olika metoder för att studera hur samhällets intresse för information ökade under 1960- och 1970-talet.

Statlig information en blandprodukt
– Den kanske intressantaste metoden är topic modeling där jag med hjälp av en statistisk modell har analyserat tematisk förändring i tusentals statliga utredningar. Resultatet visar bland annat hur ett informationstema sprider sig i ett växande antal politiska frågor från och med 1960-talet.

En annan slutsats som dras i avhandlingen är att samhällsinformation skapades i gränslandet mellan byråkrati, akademi och branschfolk.

– Det är intressant att se hur historiska aktörer så problemfritt rörde sig mellan olika samhällssektorer där samhällsinformation diskuterades, producerades och spreds. Den statliga samhällsinformationen var alltså inte – och har kanske aldrig varit – statlig information utan en blandprodukt.

Avhandlingen:
Framtiden tillhör informatörerna” Samhällsinformationens formering i Sverige 1965–1975

Kontakt:
Fredrik Norén, fredrik.noren@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera