Svenskar köper hellre nytt än lappar och lagar

Svenskarna fortsätter att köpa nytt hellre än att återanvända och laga. Förra året minskade second hand-köpen liksom reparationerna. I genomsnitt lägger den svenska konsumenten knappt 60 kronor per år på renovering av hemelektronik och datorer, möbler, skor och hushållsapparater.

Den nedåtgående trenden i reparationer och renovering av produkter fortsatte under 2017 efter en tillfällig uppgång under 2016. Även antalet gånger genomsnittskonsumenten köpte second-hand minskade under 2017 jämfört med 2016. Det visar statistik sammanställd i Konsumtionsrapporten 2018.

Second hand-inköpen minskade

2016 köpte genomsnittskonsumenten second hand-produkter 3,6 gånger per år. 2017 var siffran 2,7 gånger per år, enligt data från SOM-institutets nationella undersökningar 2008-2017.

Tidigare år kan uppgångar i second hand kopplas till bland annat ekonomiska kriser. Exempelvis ökade konsumtionen av second hand efter finanskrisen 2008 för att sjunka 2010-2012.

Från 2012 skedde en ökning i antal gånger svenska konsumenter handlade second-hand, från 2,1 gånger 2012 till 3,6 gånger 2016. Ökningen har i forskning kopplats till andra motiv än ekonomiska, exempelvis till vintage- och retrotrenden samt att second hand ger konsumenter möjlighet att söka det unika. Under 2017 skedde en kraftig nedgång till 2,7 gånger per år.

Oklart om ett trendbrott

– Om det här tyder på ett verkligt trendbrott eller är en tillfällig nedgång får framtida mätningar utvisa, säger John Magnus Roos, redaktör för Konsumtionsrapporten 2018 och forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Även reparationer och renovering minskade under 2017 jämfört med 2016 då en tillfällig uppgång i reparationer syntes. Under en längre tidsperiod är reparation en nedåtgående trend. År 2008 lade svenska konsumenter 88 kronor på reparation och renovering i kategorierna hemelektronik och datorer, möbler, skor och hushållsapparater. 2017 spenderades totalt 59 kronor. Enligt SOM-institutets nationella undersökning 2017 lämnar genomsnittskonsumenten in prylar eller kläder på reparation 0,7 gånger per år.

Tar tid att förändra beteenden

– Ur hållbarhetssynpunkt är siffrorna såklart bekymrande. Att återanvända och reparera istället för att köpa nytt är ofta det som lyfts i diskussionerna om den cirkulära ekonomin. Detta tyder dock på att den svenska konsumtionen fortfarande är väldigt linjär och att det tar tid att förändra kultur och beteenden, säger John Magnus Roos.

Konsumtionsrapporten är en rapportserie om den svenska konsumtionen som ges ut av Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.