Tema

Skapa identiteter genom att växla mellan språk

I den svenska kommunala grundskolan är i dag mer än en fjärdedel av eleverna flerspråkiga, men trots det vet vi inte så mycket om deras språkbruk när läraren inte deltar i deras skolsamtal. Flerspråkiga elever kan genom att växla mellan språk skapa olika identiteter, till exempel för att uttrycka känslor eller skaffa sig makt.

Sofia Svensson har i sin avhandling studerat hur flerspråkiga elever (individer som frekvent använder två eller flera språk och har ett annat förstaspråk än svenska) i årskurs 5 skapar identiteter som flerspråkiga i gruppsamtal genom handlingar som är verbala eller icke-verbala (till exempel blickar, gester och annat kroppsspråk).

För känslor och makt
Resultaten visar att ungefär hälften av eleverna skapar identiteter som flerspråkiga i gruppsamtal om sina egna dagbokstexter, genom att de växlar mellan svenska och sitt förstaspråk eller andra språk, när de intar olika roller i samtalet. Sofia kunde se att eleverna framförallt växlade språk för att uttrycka känslor eller skaffa sig makt.

– Det kan upplevas hårt om någon ger tvingande uppmaningar. En elev kan i samtalet linda in uppmaningar genom att till exempel växla till sitt förstaspråk eller något annat språk (ofta engelska) mitt i en mening. Eleverna kan även växla språk för att uttrycka värderingar, för att ”dissa” andra eller för att undvika att de tappar ansiktet i samtalet. Växlingen mellan olika språk är dock inte så omfattande, vilket jag tror kan bero på att det fanns en svenskspråkig norm i skolan, säger Sofia.

Tre identitetsdimensioner
Eleverna instruerades att i grupper prata om sina dagsbokstexter och spela in samtalen med surfplattor. Sofia valde att inte låta lärarna vara med i gruppsamtalen eftersom de många gånger automatiskt har en ledarroll i klassrummet. Eleverna var alltså tvungna att själva organisera sig, utan någon rolltilldelning. I samtalen uppstod ofta en obalans mellan eleverna rörande mängden tal- och handlingsutrymme och de roller eleverna intog, och eleverna anpassade sig till situationen i skapandet av sina identiteter.

– Jag har studerat hur elever tillsammans skapar tre identitetsdimensioner – som kallas diskursiva, situerade och bärbara identiteter – och sett att de påverkar varandra. Diskursiva identiteter som skapas på samtalets mikronivå kan vara roller som frågeställare eller svarare. Situerade identiteter som hör samman med situationen i sig kan vara roller som ledare, ”dissare” eller spelevink, säger Sofia. Ungefär hälften av eleverna skapade också identiteter som flerspråkiga, en identitet som kan ses som bärbar, det vill säga att man bär den med sig från situation till situation men den fokuseras inte alltid.

Olika roller
Sofia Svensson hade själv arbetat som lärare i cirka 20 år innan hon påbörjade sin forskarutbildning och hon tror att hennes forskning skulle kunna vara till nytta för lärare på fältet. Obalansen som kan uppstå mellan elever i gruppsamtal kan undvikas om lärare känner till hur identiteter i form av olika roller skapas språkligt. Hur detta görs skulle kunna diskuteras med eleverna inför gruppsamtal så att de får användbara verktyg för samtalande både i skolan och i framtiden.

– Elever kan tjäna på att få byta grupper när de har gruppsamtal och grupparbeten, så att roller inte cementeras. Dessutom kan läraren tilldela eleverna roller på förhand så att de får ”testa” olika roller, avslutar Sofia.

Avhandlingen:
Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktio

Kontakt:
Sofia Svensson, 0470–70 85 32, sofia.svensson@lnu.se
Simon Kristoffersson, 073–051 45 09, simon.kristoffersson@lnu.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Skapa identiteter genom att växla mellan språk

 lästid ~ 2 min