Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

För första gången har forskare lyckats göra direkta mätningar på djur som manövrerar i luften, och fått en bättre bild av hur flexibla flygare fladdermössen egentligen är. Fladdermössens sätt att manövrera i luften kan komma industrin till nytta.
– Jag utesluter inte att framtidens drönare förses med flaxande vingar, säger biologen Per Henningsson.

– Hittills har vi faktiskt inte vetat särskilt mycket om hur djur egentligen gör när de flyger eftersom vi har fokuserat på djur i stabil flykt,  som egentligen inte är så vanligt för djur när de flyger i det fria, säger Per Henningsson, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.

Manövrerar i hög hastighet
– Nu har vi gjort direkta mätningar på fladdermöss och vi kan visa hur flexibla de är. De svänger på ett antal olika sätt beroende på var i vingslaget de befinner sig, säger Per Henningsson, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.

– Det är riktigt häftigt att se hur komplext rörelsemönstret är och hur de väljer den lösning som passar bäst just när de bestämmer sig för att påbörja en manöver. Det är elegant.

För fladdermössen är flygtekniken med snabba manövrar i hög hastighet viktig för att lyckas fånga insekter i flykten och för att inte krocka med diverse hinder som träd och byggnader. För industrin kan de nya forskningsresultaten få betydelse för utvecklingen av nya generationens drönare.

Långörad fladdermus fotograferad vid försök i vindtunnel. På pinnen finns bytet, en mjölmask. Bild: Anders Hedenström

– Industrins utmaning handlar till stor del om kontroll och stabilitet i luften och att drönarna lätt ska undvika hinder. I det sammanhanget är våra resultat mycket relevanta, säger Per Henningsson som inte utesluter att framtidens drönare förses med flaxande vingar.

Undersökningen har gjorts på två långörade fladdermöss som blivit tränade att flyga i en vindtunnel. Som byte har forskarna använt mjölmask fäst vid en anordning som gått att röra i sidled. Genom att flytta bytet åt höger eller vänster har fladdermössen tvingats svänga för att följa bytet. Forskarna har visualiserat luftflödet och filmat djuren med höghastighetskameror. På så vis har de kunnat länka samman aerodynamik med rörelserna.

Bakom studien står biologer vid Lunds universitet tillsammans med en kollega från Syddansk Universitet. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Royal Society Interface.

Kontakta:
Per Henningsson, forskare vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, per.henningsson@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera