Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Ett stort antal antibakteriella ämnen hittas i slam och vatten i svenska avloppsreningsverk. Flera av dem passerar delvis igenom verken och släpps ut i vattenmiljön. Med ny teknik som ozonering och aktivt kol kan utsläppen minskas betydligt.

Antibakteriella ämnen används i samhället för att bekämpa bakterier, både i form av antibiotika men även som desinfektions- och konserveringsmedel i kosmetika med mera. Det finns misstankar om att antibiotika och andra antimikrobiella ämnen i miljön kan bidra till uppkomsten av antibiotikaresistenta bakterier. Av försiktighetsskäl är det därför viktigt att försöka hålla nere halterna så mycket så möjligt.

Finns i höga halter i reningsverken

Många antibakteriella ämnen är mycket vanliga i avloppsreningsverken och dessutom i höga halter, visar Marcus Östman vid Umeå universitet i sin avhandling.

– Högst halter finns i slammet, speciellt av så kallade kvartära ammoniumföreningar. Det utgående avloppsvattnet innehåller generellt lägre halter men stora mängder släpps ändå ut totalt.

Test med aktivt kol

I dagsläget saknas lagstiftning för att reglera utsläppen av dessa ämnen från reningsverk. Ny teknik utvärderas dock för att råda bot på problemet och i avhandlingen analyseras Sveriges första reningsverk med ozon i full skala i Knivsta samt en testanläggning med aktivt kol.

– Ozonet ökar reningseffektiviteten men det är först med aktivt kol som resultatet blir riktigt bra för många av de undersökta ämnena, säger Marcus Östman. Att bygga ut reningsverk med avancerad rening som nu har börjat ske skulle kunna minska utsläppen till miljön av ämnen som i dag är svåra att rena bort, som till exempel antibiotika och många andra läkemedel.

Avhandlingen:

Antimikrobiella ämnen i avloppsreningsverk – förekomst, avskiljning och resistens.

Kontakt:

Marcus Östman, kemiska institutionen vid Umeå universitet, marcus.ostman@umu.se

 

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera