Tema

Entreprenörer och kulturentreprenörer – vad är skillnaden?

En utmaning för blivande kulturentreprenörer är att vinna legitimitet för sina satsningar. Det gäller att visa på möjligheterna för kommunmedborgarna, att verksamheten är närande och inte tärande. Det menar Lars Lindkvist, professor i organisation och ledarskap vid Linnéuniversitetet.

Allt fler konsthallar och konstmuseer växer fram utanför storstäderna. Vad beror det på och vad driver de personer som ligger bakom dessa?

– Vi ser bland annat att platsen och arkitekturen spelar en stor roll, berättar Lars Lindkvist som tillsammans med David Calås, doktorand i företagsekonomi, skrivit boken ”Avtryck – Kulturentreprenörer, konsthallar och mecenater”.

Vi har intervjuat initiativtagarna till arton nya konsthallar och museer, såsom Galleri Tornedalen i norr, över Vandalorum i Värnamo, Ljungbergmuseet i Ljungby, VIDA på Öland, till Wanås Konst i söder. Gemensamt för entreprenörerna är att de likt äldre tiders mecenater tillför privat kapital i konst- och kulturverksamhet. Det handlar också om självförverkligande och en livsstil, en stark önskan om att göra avtryck och att ge tillbaka till samhället.

Enligt Lars Lindkvist och David Calås är andra kännetecken: entreprenörskap i par, ett starkt personanknutet engagemang, att det finns en tät och nära kontakt med konstnärerna och balansgång mellan konst och kommers. I sin forskning har de också jämfört privata satsningar med de offentliga och ser de båda som komplement till varandra. Ett delaktigt näringsliv och icke-offentliga satsningar inom konsten ska ses som en berikande faktor – inte en ersättning. De offentliga satsningarna behövs också.

Men vad är det då som skiljer kulturentreprenören från andra entreprenörer?

– Kulturentreprenörskap handlar inte främst om att profitera på konsten, utan om skapandet av kulturella värden, förklarar David Calås. Däremot är en av många utmaningar för kulturentreprenörer att skapa ekonomiska former för verksamheten, annars kan de inte försäkra sig om dess bärkraft och långsiktighet.

– En utmaning för blivande kulturentreprenörer är att vinna legitimitet för sina satsningar och skapa en förståelse för de estetiska, ekonomiska och samhälleliga värdena. Här är det viktigt att entreprenören visar på möjligheterna för kommunmedborgarna, att verksamheten är närande och inte tärande, säger Lars Lindkvist. Ett kontinuerligt, kommunalt engagemang är viktigt.

Konsten att fånga en dröm

Med start den 18 november 2018 visas dokumentärserien ”Konsten att fånga en dröm” på SVT om kulturentreprenören Gunhild Stensmyr och hennes arbete med att skapa en konsthall i Vitsaniemi i Tornedalen. David Calås har följt hennes arbete för sitt avhandlingsarbete.

Kontakt:
Lars Lindkvist, professor i organisation och ledarskap, lars.lindkvist@lnu.se
David Calås, doktorand i företagsekonomi, david.calas@lnu.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Entreprenörer och kulturentreprenörer – vad är skillnaden?

 lästid ~ 2 min