Tema

Läkemedelsrester gör bottenlevande djur till vandrande piller

Det är välkänt att läkemedel från avloppsvatten kan ändra fiskars beteende. Men små bottenlevande organismer, till exempel snäckor, drabbas ännu mer, visar forskning från Umeå universitet. De är de största mottagarna av våra läkemedelsrester.

Läkemedel når våra vattendrag eftersom dagens reningsverk inte är designade att rena vattnet från alla substanser. Det är sedan tidigare känt att läkemedelsrester från avloppsvatten hamnar i vattendragen och kan leda till oväntade effekter hos fisk. Till exempel har studier visat att hormoner från p-piller kan skapa transsexuella fiskar och att det ångestdämpande läkemedlet sobril kan göra små fiskar modiga och dumdristiga.

I sin avhandling visar Annelie Lagesson, Umeå universitet, att det är organismer långt ner i födoväven som är de främsta mottagarna av utspolade läkemedelsrester, snarare än fisk som hittills varit i fokus för effektstudier. Hennes studier visar att djuren långt ner i födoväven, till exempel snäckor, har en förmåga att anrika höga halter av läkemedelsrester i sina vävnader.

Så funkar födoväven
Födoväv, eller näringsväv, beskriver vem som äter vem i havet. I basen finns alger, som äts av djurplankton, som i sin tur äts av djurplanktonätande fisk och sedan rovfisk.

– Koncentrationerna av läkemedel, såsom vissa pollenallergimediciner, kan vara nästan 100 000 gånger högre i bottenlevande snäckor än i vattnet. Det är självklart oroande då vi inte vet mycket om effekterna hos dessa djur, samtidigt som de också är en viktig födokälla för andra djur såsom fiskar, säger Annelie Lagesson.

Oro för negativ påverkan
De finns en oro att läkemedlen ska påverka vattenlevande djur negativt. Denna oro blir inte mindre av att Annelies Lagessons avhandling visar att extremt låga halter av tillväxthormon som släpps ut av köttindustrin i många länder kan göra fiskar dumdristiga.

– Det räcker med någon miljarddels gram per liter tillväxthormon i vattnet för att fisk ska börja ta större risker och bli sämre på att undkomma predatorer, säger Annelie Lagesson.

En av de stora vetenskapliga frågorna är dock vad ett förändrat beteende leder till i en naturlig miljö. I sin avhandling har Annelie Lagesson undersökt även detta. Till skillnad från tidigare studier som främst utförts i laborativ miljö utfördes denna studie i dammar där stora och små fiskar fick samexistera under en längre tid i så naturliga förhållanden som möjligt, men med vatten innehållande det ångestdämpande läkemedlet sobril med koncentrationer cirka tio gånger högre än miljörelevanta koncentrationer uppmätta i vattendrag.

Komplex natur med många faktorer
Men att reda ut ekologiska effekter är lättare sagt än gjort, menar hon:

– Naturen är oerhörd komplex, med väldigt många faktorer att ta hänsyn till, vilket gör detta till ett svårt pussel att reda ut. Till min förvåning såg jag inga tydliga effekter på fiskarnas överlevnad och tillväxt, vilket tyder på att dessa beteendeförändringar och samspelet mellan olika arter fungerar på ett annat sätt än vad vi tidigare antagit. Det kan också bero på att andra miljöfaktorer spelar en större roll än effekterna av just detta läkemedel i det långa loppet.

Forskarna lyfter dock ett varnande finger för att det kan finnas andra effekter av läkemedelsrester som inte studerats och poängterar att de studerat ekologiska konsekvenser av endast ett av många tusen läkemedel.

– Det är en cocktail av läkemedel i våra vattendrag och det är därför för tidigt att säga att dessa tillsammans inte utgör någon ekologisk fara. Andra studier har kunnat visa att de beteendeförändringar som setts i labb också kan spåras i naturen. Fler komplexa och storskaliga studier behövs för att kunna reda ut verkliga ekosystemeffekter, säger Annelie Lagesson.

Avhandlingen:
Fish on Drugs – Behaviour Modifying Contaminants in Aquatic Systems. (Svensk titel: Drogade Fiskar – Beteendeförändrande Föroreningar i Akvatiska Ekosystem)

Kontakt:
Annelie Lagesson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, annelie.lagesson@umu.se, 073-833 66 13

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Läkemedelsrester gör bottenlevande djur till vandrande piller

 lästid ~ 3 min