Meteoriten Black Beauty hittades i Saharaöknen i Marocko 2011.
Artikel från Naturhistoriska riksmuseet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Planeten Mars fick sin skorpa 130 miljoner år tidigare än jorden. Det visar en ny undersökning av den kända meteoriten Black Beauty från Mars. Det innebär att gränsen för möjligt liv på vår röda grannplanet flyttats rejält bakåt i tiden.

Mars tidiga yta, som bestod av ett flytande magmahav, kristalliserade extremt snabbt – bara 20 miljoner år efter att solsystemet bildades. Det visar forskning från Naturhistoriska museet i Köpenhamn, där man studerat meteoriten Black Beauty från Mars i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Skorpbildningen är ett viktigt steg i utvecklingen av stenplaneter, och det som gör Black Beauty så speciell är just att den innehåller små fragment av Mars ursprungliga spröda skorpa. Meteoriten innehåller nämligen det sällsynta mineralet zirkon, där forskarna har hittat en hög koncentration av grundämnet hafnium.

Geologisk tidsmätning
– Zirkon är ett mycket robust mineral, som lämpar sig väl för så kallad absolut datering. I detta sammanhang kan zirkonet användas för att ge en tidsmässig ram för Marsskorpans skapelseberättelse, säger Martin Bizzarro, professor vid Statens Naturhistoriske Museum, Københavns Universitet.

Zirkon fungerar som en liten tidskapsel eftersom det bevarar information om när det bildades, och om miljön då. I detta fall är mineralet en tidskapsel med hafnium, som härstammar från Mars allra tidigaste skorpa cirka 100 miljoner år innan de äldsta zirkonkristallerna i Black Beauty skapades.

Den ursprungligen 319,8 gram tunga meteoriten hittades i Saharaöknen i Marocko 2011. Det stod snart klart att meteoriten var någonting alldeles i särklass, och säljs till ett värde av 10 000 dollar grammet på marknaden.

Extremt små zirkoner
2017 lyckades Martin Bizarro köpa 44 gram av Black Beauty, tack vare fonder och några meteoriter från museets egen samling i Köpenhamn.

– En av de stora utmaningarna var att zirkonerna i meteoriten är extremt små. Vi valde därför en ganska modig strategi, måste jag säga: Vi krossade vår dyrbara meteorit! Eller 5 gram, för att vara exakt. Idag är jag glad att vi använde den strategin. Vi fick loss sju zirkonkristaller, varav en av dem är den äldsta kända zirkonkristallen från Mars.

Utifrån zirkonerna och deras innehåll av hafnium, kan forskarna nu dra slutsatsen att kristalliseringen av Mars yta gick extremt snabbt, bara 20 miljoner år efter att solsystemet bildades hade den röda planeten en fast skorpa, en yta med potential att hysa hav av vatten – och därmed också liv.

Som jämförelse stelnade en skorpa på jorden först 130 miljoner år senare, och äldsta tecknet på liv på jorden är från ca 500 miljoner år efter att solsystemet bildades.

Kontakt:
Martin Whitehouse, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm, martin.whitehouse@nrm.se, 08-51 95 51 69

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera