Artikel från VTI

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Det är tio gånger dyrare för klimatet att resa till populära semesterorter som Phuket och New York jämfört med att flyga inrikes. Det visar en granskning av de samhällsekonomiska kostnaderna för klimatpåverkande utsläpp från flyget. Resans längd och flygplanets storlek har betydelse för stor klimatkostnaden blir.

Flygresor utrikes har ökat kraftigt de senaste 30 åren och prognoserna pekar på att ökningstakten kan komma att hålla i sig kommande årtionden. Det är därför viktigt att det finns beräkningar av hur flygtrafiken påverkar klimatet, och att metoderna som används för att beräkna kostnader för klimatutsläpp redovisas öppet, konstaterar VTI som på regeringens uppdrag tagit fram underlag om trafikens samhällsekonomiska kostnader.

Undersökt samtliga flyg från svenska flygplatser
De beräkningar som gjorts i rapporten bygger på Transportstyrelsens data över samtliga flygrörelser från svenska flygplatser under 2016 och en databas med framräknad bränsleförbrukning och utsläpp av koldioxid för olika flygplanstyper. Tidigare beräkningar har gjorts på begränsade urval av flygrörelser. Genom att ha tillgång till samtliga flygrörelser har beräkningarna i den nu publicerade rapporten kunnat göras mer detaljerade.

I rapporten presenteras resultat för inrikesflyg och flyg från Sverige till flygplatser inom respektive utanför EES. Resultaten redovisas också uppdelade på de svenska flygplatserna och för ett antal flyglinjer. Uppgifter om utsläpp per fordonskilometer och flygrörelse, per passagerar- och tonkilometer samt per passagerare och lastad vikt ingår i redovisningen.

Beräkningarna visar bland annat att de samhällsekonomiska kostnaderna för de klimatpåverkande utsläppen per passagerare och per flygrörelse är högre för utrikes flygningar än för inrikes flygningar, men att kostnaden per passagerarkilometer kan vara lägre. Till exempel beräknas kostnaden per passagerarkilometer för en inrikes flygning i genomsnitt ligga på mellan 15 och 17 öre, medan den för en utrikes flygning beräknas ligga på 9 öre per passagerarkilometer.

Större flygplan och längre flygresa
– Skillnaderna förklaras av att flygplanen i genomsnitt är större i utrikestrafiken jämfört med inrikes, samtidigt som de flugna distanserna i utrikes flygtrafik är längre, säger Magnus Johansson, utredare på VTI.

På samma vis är långa inrikesresor dyrare än korta. Den genomsnittliga kostnaden per passagerare varierar mellan drygt 50 kronor för avgående flyg från Visby till knappt 790 kronor för avgående flyg från Lycksele.

I rapporten har beräkningar också gjorts för ett urval av flyglinjer. Jämförelser har gjorts mellan inrikeslinjerna Stockholm (Bromma och Arlanda) och Malmö, Stockholm (Bromma och Arlanda) och Umeå samt utrikes linjerna Stockholm Arlanda – Amsterdam, Stockholm Arlanda – Frankfurt, Stockholm Arlanda – New York och Stockholm Arlanda – Phuket.

Tio gånger dyrare resa till Phuket
Flygen på inrikeslinjerna beräknas ge upphov till klimateffekter som kan värderas till mellan 100 och 130 kronor per passagerare. För flyglinjerna till norra Europa beräknas motsvarande kostnader till mellan 200 och 230 kronor och för linjerna till New York och Phuket mellan 1 100 och 1 300 kronor. Däremot beräknas kostnaden per passagerarkilometer lägre för utrikesflygen. För de utrikeslinjer som studerats varierar kostnaden mellan 15 och 18 öre medan flygen på inrikeslinjerna ger klimatkostnader på drygt 20 öre per passagerarkilometer.

– Utfallet är beroende av hur effekterna av ett kilo koldioxid värderas och hur de så kallade höghöjdseffekterna värderas. Resultaten i rapporten bygger på en kostnadsvärdering av koldioxidutsläpp motsvarande 1,12 kronor per kg, säger Magnus Johansson.

Rapport
Luftfartens klimatpåverkande utsläpp – differentierade marginalkostnader.

Läs mer om regeringsuppdraget Samkost.

Kontakt
Magnus Johansson, utredare, magnus.johansson@vti.se, 08-555 365 16

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera