Till grottorna i Snowy Mountains i sydöstra New South Wales i Australien migrerar nattfjärilarna varje sommar. Bild: Eric Warrant
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Nattmigrerande insekter kan upptäcka och navigera med hjälp av jordens magnetfält, precis som nattmigrerande fåglar, visar en studie gjord på nattfjärilar i Australien. Men forskarna tror att nattfjärilar i norra Europa använder sig av jordens magnetfält på motsvarande sätt när de flyger över Alperna till Medelhavet.

 

– Våra resultat är de första pålitliga bevisen för att nattaktiva insekter kan använda sig av jordens magnetfält för att styra flygningen när de migrerar över hundra mil. Vi visar alltså att insekter sannolikt använder jordens magnetfält på liknande sätt som fåglar, säger Eric Warrant, professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet.

Studien är gjord på nattfjärilar i Australien. Forskarna tror att nattfjärilar i norra Europa, bland annat i Sverige, använder sig av jordens magnetfält på motsvarande sätt när de flyger över Alperna till Medelhavet.

Sätter upp visuella landmärken
Resultaten från Australien pekar på att insekterna kan sätta upp visuella landmärken i flygriktningen med hjälp av jordens magnetfält. På så vis blir förmodligen navigeringen mer robust.

Eric Warrant och David Dreyer, båda verksamma vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, har tillsammans med kollegor från universitet och organisationer i Australien, Tyskland, USA och Kanada studerat fjärilsarten Agrotis infusa, bogongnattfjärilen.

Nattfjärilar vilar upp sig några månader i en grotta. På bilder sitter cirka 17000 individer per kvadratmeter. Bild: Eric Warrant

Nattfjärilen migrerar långt över tusen kilometer varje vår. Från ett stort område i sydöstra Australien till specifika små grottor i bergen mer än hundra mil bort. Efter några månader i bergen gör de samma resa åt andra hållet. Förutom bogongnattfjärilen är det bara den nordamerikanska monarkfjärilen som migrerar med motsvarande precision.

Fjärilarna placerade i flygsimulator
Det forskarna har gjort är att undersöka hur bogongnattfjärilen vet i vilken riktning den ska flyga. Svaren har de fått genom att fånga fjärilarna i flykten och placera dem i en flygsimulator där de kunnat flyga i vilken riktning de vill. Flygsimulatorn har i sin tur placerats i ett system av magnetspolar där forskarna haft möjlighet att vrida jordens magnetfält i den riktning de vill. De har dessutom kunnat visa upp visuella landmärken för nattfjärilarna.

– Genom att vrida magnetfältet och landmärkena tillsammans eller i konflikt med varandra kunde vi undersöka hur bogongnattfjärilar använder magnetisk och visuell information för att styra sin flygning, säger David Dreyer och fortsätter:

Känner jordens magnetfält
– När magnetfältet och landmärkena vreds tillsammans ändrade nattfjärilarna sin flygriktning på motsvarande sätt. Men om magnetfältet och landmärkena vreds i konflikt med varandra förlorade nattfjärilarna riktningen och blev förvirrade.

Eric Warrant har lång erfarenhet av forskning om djurs nattseende och hur de navigerar i mörker. Ändå förvånar de nya resultaten honom.

– Jag trodde studierna skulle visa att bogongnattfjärilarna bara använder visuell information som stjärnor, månen och landmärken när de navigerar. Men så är det inte. De känner jordens magnetfält på precis samma sätt som fåglar gör – och troligen av samma anledning.

Nästa steg i forskningen blir att ta reda på hur nattfjärilarna, trots att de aldrig varit där tidigare, vet att de är framme vid sitt mål. Forskarna vill också analysera var insektens magnetkompass exakt sitter.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: Queens University i Kanada, University of Oldenburg i Tyskland, Duke University, USA, New South Wales National Parks and Wildlife Service samt Australian Cotton Research Institute, båda i Australien.

Studien:
The Earth’s Magnetic Field and Visual Landmarks Steer Migratory Flight Behavior in the Nocturnal Australian Bogong Moth, Current Biology.

Kontakt:
Eric Warrant, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, eric.warrant@biol.lu.se
David Dreyer, forskare; Biologiska institutionen, Lunds universitet, david.dreyer@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera