Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I södra Bohuslän har närmare åttio procent av allt ålgräs försvunnit de senaste tio åren. Ett stort problem eftersom ålgräsängar är viktiga uppväxtmiljöer för fiskar, och dessutom stabiliserar bottnarna och gör vattnet klart. Men nu ska forskare vid Göteborgs universitet ta krafttag för att rädda det som räddas kan.

I södra Bohuslän försvann mängder av ålgräsängar under nittiotalet, bland annat på grund av övergödning. Men trots att övergödningen minskat har ålgräset inte kommit tillbaka. Istället har vattnet blivit grumligare av sediment som virvlar upp.

Drivande mattor av brunalger har tagit över områden där ålgräset tidigare växt och siktdjupet har minskat med upp till två meter i aktuella områden. Grumligt vattnet i kombination med drivande algmattor gör att ålgräset inte längre kan växa där.

Många ålgräsängar hotas av kollaps
– Miljön är idag så dålig i dessa områden att inte ens restaurering av ålgräs är möjligt där längre, säger Per Moksnes, forskare vid Göteborgs universitet och den som lett studien och forskningen med att utveckla restaureringsmetoder för ålgräs i Sverige.

Nya inventeringar av ålgräs i området visar att förlusterna bara fortsatt.

– Situation idag är mycket oroande och det är av största vikt att skydda återstående ängar, säger Per Moksnes.

Varför är ålgräs så viktigt?

Nu satsar Havs – och vattenmyndigheten, tillsammans med Europeiska havs- och fiskerifonden, 11 miljoner kronor i ett nytt fyraårigt projekt. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska, i samarbete med forskarna vid Göteborgs universitet, utveckla nya metoder för att stabilisera bottnarna där ålgräset försvunnit och möjliggöra restaurering och återhämtning av ålgräset.

Drönare ska övervaka ålgräset
– Vi hoppas att nya åtgärder med bland annat sandtäckning av störda bottnar och tillfälliga barriärer mot drivande algmattor, i kombinationen med återplantering av ålgräs, ska möjliggöra att ålgräset återetableras och att vi får tillbaks klart vatten i de drabbade områdena, säger Ewa Lavett, marinbiolog vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Forskargruppen vid Göteborgs universitet och länsstyrelsen har även fått medel från Vinnova för att utveckla användningen av drönare, att använda för att kartlägga och övervaka utbredningen av ålgräs och andra grunda kustmiljöer.

Studie:
Regime Shifts Prevent Natural Recovery and Restoration of Lost Eelgrass Beds Along the Swedish West Coast, Estuaries and Coasts

Kontakt:
Per Moksnes, forskare vid institutionen för marina vetenskaper och Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet, per.moksnes@marine.gu.se
Beatrice Alenius, marinbiolog och projektledare för det nya projektet, Länsstyrelsen Västra Götaland, beatrice.alenius@lansstyrelsen.se
Eduardo Infantes, forskare vid institutionen för marina vetenskaper och ansvarig för det nya Vinnova-projektet, Göteborgs universitet, 031-7869567, eduardo.infantes@marine.gu.se
Ewa Lavett, marinbiolog, Länsstyrelsen Västra Götaland, 010-2244730, ewa.lavett@lansstyrelsen.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera