Tema

Lärare behöver hjälp att värna sin tid

För lite tid för kontakten med kollegorna. Svårt att veta vad som är rimligt i hur tillgänglig man ska vara för elevernas föräldrar. Problem med att separera arbete och fritid. Så ser det ut för många grundskollärare i Sverige, enligt en avhandling vid Lunds universitet.

Var tredje lärare får för lite återhämtning från sitt arbete. Varannan har svårt att koppla bort tankarna på jobb när de är lediga. Och så många som fyra av tio befinner sig i riskzonen för depression.

Elinor Schads, har undersökt hur lärare kommunicerar i sitt yrke och hur det påverkar deras hälsa. I sin avhandling i psykologi om kommunikation och arbetsrelaterad hälsa betonar hon att rektorerna har en viktig roll i att se till att arbetsmiljön är hållbar för alla.

Med tio år som skolpsykolog bakom sig ville Elinor Schad ta reda på mer om vad arbetsklimatet – det vi brukar mena när vi talar om sådant som sitter i väggarna – egentligen består av. Vad är det som gör att det fungerar på vissa skolor, och på andra inte?

– De forskningsfrågor jag valt att lyfta handlar om kommunikation på arbetsplatsen. Man hör ofta lärare säga att de inte hinner prata med varandra. Men vad är det de inte hinner? Och varför?
– Lärarnas stress är internationellt erkänd. Men hittills har vi i Sverige gjort för få sambandsanalyser som utgår från lärares egna upplevelser.

Kommunikation – belastning eller resurs?
Elinor Schad ville ge röst åt lärarnas egen syn på sin vardag och intervjuade grundskollärare i två kommuner. Där fann hon att arbetsplatsens kommunikationsklimat kan vara både en belastning och en resurs.
– På många håll har man tappat strukturerna för kommunikation. Kanske får lärarna ett utskick från rektor, fredag eftermiddag innan det är dags att gå hem. Är det rätt tillfälle? Och de möten man har, är det rätt information som tas upp där? Sätt som fanns före teknologins ingång har tappats bort på vägen. Den där listan som fanns på kylskåpet, till exempel, med punkter att ta upp på personalmötet.

Schemaläggningen sätter också käppar i hjulet. Grundskollärare äter ofta ”pedagogisk måltid” tillsammans med eleverna och är därmed schemalagda på lunchen. Likaså behövs de som rastvakter.
– Det gör att lärarna har svårt att hitta tiden för att samtal med kollegor. De får jaga varandra, säger Elinor Schad.

Viktigt med kollegiala samtal
Just tiden för kollegiala samtal är viktig därför att den utgör en av de allra viktigaste faktorerna för att må bra och känna sig tillfredsställd med sitt arbete. Lärarna behöver prata såväl med varandra, som med rektor – i organiserad form. Annars kan följden bli att den enskilde läraren blir utlämnad åt att hitta sina egna strukturer för exempelvis kontakten med föräldrar.
– En del håller sig tillgängliga på mobilen och svarar på en gång. Andra sätter gränser och läser inte mejl på helgen. Det finns lika många strategier som det finns lärare, berättar Elinor Schad, som efterlyser stöd och ledning.

– Var och en kan inte stå i något slags frontposition – rektorn måste träda fram i en samordnande funktion gentemot föräldrarna, införa riktlinjer och kommunicera detta tydligt. På något sätt hjälpa lärarna att få lov att vara lediga, säger Elinor Schad.

Tre sätt för lärarna att få det bättre på jobbet
• Får vara med och påverka sitt schema och hur utbildning och undervisning läggs upp.
• Tydligt ledarskap – rektorerna måste skapa strukturer för kommunikation på arbetsplatsen.
• Gemensamma riktlinjer för hur man hanterar föräldrakontakterna – och att dessa kommuniceras tydligt.

Avhandlingen:
No time to talk! Teachers’ Perceptions of Organizational Communication and Work-Related Health. Den handlar om svenska grundskollärares sociala interaction och kommunikation.

Kontakt:
Elinor Schad, forskare i psykologi om kommunikation och arbetsrelaterad hälsa. Lunds universitet, elinor.schad@psy.lu.se, 046-222 17 72, 070-965 04 00

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Lärare behöver hjälp att värna sin tid

 lästid ~ 3 min