Tema

Tryckmätning visar när ballongvidgning hjälper vid kärlkramp

Patienter med så stora förträngningar i kranskärlen att blodflödet påverkas, får bättre resultat med ballongvidgning och stent, i stället för bara medicinsk behandling. Det visar Ole Fröbert, Region Örebro län, som använt tryckmätning för att identifiera betydelsefulla förträngningar i kranskärlen.

Det är viktigt med en röntgenundersökning av blodkärlen hos de patienter som har symtom eller tecken på syrebrist i hjärtat. Men vid en vanlig kärlröntgen av hjärtats kranskärl är det svårt att avgöra vilka kärl som behöver behandlas. Då är tryckmätningar i förträngda kärl en stor hjälp.

Resultaten har presenterats i den högt ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine. Överläkare Ole Fröbert, verksam inom Region Örebro län. är medförfattare i artikeln.

– Jag hoppas att resultaten i vår forskning gör att fler patienter får tillgång till metoden. Vi har i vår Fame2-studie (Fractional Flow Reserve versus Angiography study 2) lottat patienter med kranskärlsförträngningar till antingen ballongvidgning eller enbart medicinsk behandling, säger Ole Fröbert, professor och överläkare på hjärt-lung-fysiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Mätning som bedömer blodflödet i kranskärlet
I den femåriga multicenterstudien har 1 220 patienter från 28 sjukhus ingått. Bland dessa fanns 888 patienter med stabil kranskärlssjukdom som fick slumpmässigt antingen ballongvidgning eller enbart medicinsk behandling. Övriga patienter ingick i uppföljningsgruppen som en jämförelse.

Alla patienter som deltog hade en förträngning som påverkade blodflödet. Det kunde man se tack vare en så kallad FFR-mätning (Fractional Flow Reserve). Mätningen har tagits fram av specialister i Holland som Ole Fröbert samarbetar med. Metoden är ett sätt att avgöra om en förträngning i ett kranskärl har betydelse för blodflödet och därför behöver ballongvidgning eller inte.

– Resultatet i studien visade att det är bättre att behandla FFR-betydelsefulla förträngningar med ballong och stent samt medicinsk behandling än enbart medicinsk behandling. I sista patientgruppen var risken för akut återinsjuknande större och det var en ökad risk för en hjärtinfarkt, säger Ole Fröbert.

Studien visade även att patienter som hade fått ballongvidgning hade mindre besvär av sin kärlkramp jämfört med de som bara fick medicinsk behandling.

Kontakt:
Ole Fröbert, överläkare, hjärt-lung-fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län, ole.frobert@regionorebrolan.se, 073-089 54 13

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Tryckmätning visar när ballongvidgning hjälper vid kärlkramp

 lästid ~ 2 min