Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Syrsor skulle förmodligen kunna bidra till människans proteinbehov, visar forskning vid SLU. Nittio gram syrsor, motsvarande en hamburgare, skulle till exempel räcka för ett barns dagliga proteinbehov. Särskilt stor betydelse skulle en kost på syrsor kunna få i länder där järnbrist är vanlig.

Uppfödning av syrsor för mänsklig konsumtion börjar bli populärt runt om i världen, men än så länge finns luckor i kunskapen om vilka syrsaarter som kan odlas och hur man håller dem på ett hållbart sätt.

Hittills främst hönsmat
Hittills har odling av syrsor ofta varit baserad på användning av hönsfoder som mat åt syrsan vilket är en ohållbar och också dyr metod. Kunskap om näringsvärdet av syror som mat för människor saknas också, även om kemiska analyser tyder på att det kan vara bra.

En doktorsavhandling av Phalla Miech vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) innehåller de första forskningsrönen som visar att syrsor, i detta fall från Kambodja, kan födas upp i fångenskap utfodrade med vissa ogräs och biprodukter från jordbruksprodukter och livsmedel (med ursprung i Kambodja) och att enkelmagade djur som grisar (som här användes som modell för människor) kan växa bra på en kost som inkluderar syrsor.

Onödigt ta bort benen
Det visar också att borttagning av ben på syrsorna före konsumtion, som den europeiska livsmedelsmyndigheten föreslagit, verkar vara onödigt om syrsorna används som livsmedel. Benen innehåller värdefulla näringsämnen som bör användas, vare sig det är som livsmedel eller som djurfoder.

Baserat på resultaten från det nuvarande projektet är det troligt att syrsor kan utgöra ett väsentligt bidrag till människans proteinbehov. Ett barn som väger 10 kg (1-2 år) bör konsumera ca 12 g protein/dag för att vara på en säker nivå av proteinintag och 45 mg av aminosyran lysin för att möta det dagliga lysinbehovet. Lysinbehovet kunde uppfyllas genom att äta 12 syrsor uppfödda på en biprodukt som cassavaplantans toppar.

Motverkar järnbrist
För att nå en säker nivå av proteinintag måste barnet konsumera ca 90 g syrsor, motsvarande storleken på en hamburgare. Det höga innehållet av järn i syrsor har också stor näringsintresse eftersom anemi, ofta på grund av järnbrist, är ett vanligt hälsoproblem, inte bara i Kambodja utan också i västländer. Baserat på halten järn i syrsor som matats med någon av de växtsorter som utvärderats, skulle ett barn i åldern 1-2 år behöva konsumera syror som motsvarar storleken på en hamburgare för att få tillägget som föreslagits av WHO (2016) i länder där anemi (blodbrist) är frekvent.

Avhandlingen:
Cricket farming – An alternative for producing food and feed in Cambodia

Kontakt:
Agr dr Phalla Miech, phalla@celagrid.org (engelsktalande)
Anna Jansson, handledare, Anna.Jansson@slu.se, 018-67 21 06

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera