Tema

Livskvalitén ökade efter förmaksflimmerablation

Patienter med förmaksflimmer som får genomgå en ablation får både minskade symptom, och bättre fysisk och psykisk livskvalitet, visar en studie vid Region Örebro.

Förmaksflimmer är en av de vanligaste hjärtsjukdomarna. I Sverige är 370 000 personer drabbade av sjukdomen. En allt vanligare behandling vid förmaksflimmer är ablation, som innebär att det område där flimret utlösts bränns bort eller isoleras med hjälp av en kateter som förs in via blodkärlet.

– Förmaksflimmer är förknippat med en betydande sjuklighet, framförallt på grund av stroke och hjärtsvikt samt dödsfall. Det ger ofta symptom och försämrad livskvalitet, säger Anna Björkenheim, specialistläkare på hjärt-lung-fysiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Livskvalitet följs sällan upp
Den nuvarande uppföljningen efter förmaksflimmerablation riskerar att missa förmaksflimmerepisoder som inte ger några symptom, vilka är vanligare efter ingreppet.

– Dessutom utvärderas symptom och hälsorelaterad livskvalitet ofta inte på standardiserade sätt. Därför har jag i två av delstudierna i min avhandling studerat symptom och livskvalitet före och efter förmaksflimmerablation hos 54 patienter, säger Anna Björkenheim.

Samtliga patienter fick även en hjärtmonitor insatt under huden för att kunna se patienternas hjärtrytm kontinuerligt samt spela in hjärtrytmen vid symptom. Storleksmässigt är den som ett USB-minne. Dessutom jämfördes uppföljningen med hjärtmonitor med konventionell uppföljning med EKG och bandspelar-EKG vid kliniska besök upp till två år efter ablationen. Hjärtmonitorn hittade återfall i förmaksflimmer hos en fjärdedel av patienterna som den konventionella uppföljningen skulle ha missat. Patienternas symptom och livskvalitet före och vid uppföljande besök upptill två år efter ablationen utvärderades med ett förmaksflimmerspecifikt och ett allmänt formulär och läkaren uppskattade även symptomens svårighetsgrad. Både patienter och läkare uppfattade symptomförbättring och både fysisk och psykisk livskvalitet förbättrades till normalnivå efter ablationen.

Viktigt lyssna på patienterna
– Förmaksflimmerablation syftar till att minska symptom och förbättra hälsorelaterad livskvalitet. Min avhandling visar att det är rimligt att fokusera på patientens egenskattade symptom och livskvalitet, både när man väljer ut patienter för förmaksflimmerablation och när man utvärderar resultatet av ingreppet, säger Anna Björkenheim.

Ett kort och enkelt förmaksflimmerspecifikt frågeformulär skulle kunna användas för detta. Dock är det välkänt att patientens uppfattning av förmaksflimmerepisoder förändras efter förmaksflimmerablation och hjärtrytmen måste därför också bedömas objektivt. I framtiden är det möjligt att en automatisk kontinuerlig hjärtmonitor ska användas hos alla patienter som genomgår förmaksflimmerablation.

En sista behandlingsväg
His-ablation är ett bra alternativ vid svårbehandlat förmaksflimmer

Hos patienter med förmaksflimmer där läkemedelsbehandling eller förmaksflimmerablation misslyckats är His-ablation en sista behandlingsväg för att sänka pulsen. Vid His-ablation bryter man förbindelsen mellan förmak och kammare genom kateterburen teknik.

– Dock blir patienten beroende av pacemaker hela livet efter ingreppet och långvarig pacemakerbehandling kan orsaka försämrad hjärtsvikt hos vissa patienter. Det finns också en liten risk för kammararytmier tidigt efter ingreppet. Vi studerade därför långtidseffekter hos samtliga162 patienter som His-abladerats åren 2001 till 2011 avseende inneliggande vård på grund av hjärtsvikt samt död för att se att behandlingen inte var skadlig för patienterna och kunde se att så inte var fallet, säger Anna Björkenheim.

Det här är förmaksflimmer
Förmaksflimmer innebär en snabb, oregelbunden aktivering av hjärtats förmak som leder till oregelbunden hjärtrytm. De flesta episoder av förmaksflimmer startar på grund av extraslag i eller i närheten av lungvenerna som mynnar i vänster förmak.

En elektrisk isolering av lungvenerna med hjälp av smala katetrar, så kallad förmaksflimmerablation, leder ofta till symptomlindring och förbättrad livskvalitet hos utvalda patienter med symptomgivande förmaksflimmer.

Vid His-ablation bryts förbindelsen mellan förmak och kammare för att minska pulsen i hjärtat. Så att hjärtat ska slå långsammare. Det är önskvärt att få ner pulsen från 150 slag per minut till under 100 slag per minut. Vid His-ablation behöver patienten pacemaker resten av livet

Kontakt:
Anna Björkenheim, specialistläkare, Hjärt-lung-fysiologiska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län, anna.bjorkenheim@regionorebrolan.se, 070-99 28 960

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Livskvalitén ökade efter förmaksflimmerablation

 lästid ~ 3 min