Tema

Bygginnovationer sprids bäst med kundfokus – och tajming

Flervåningshus i trä och digitala lösningar i byggprocessen… När nya innovationer och metoder ska införas krävs ett samspel mellan sammanhang och spridning. Forskare vid Högskolan i Halmstad har undersökt företags förmåga att sprida eller ta till sig en innovation inom byggbranschen.

– Byggbranschen – liksom alla branscher – är i stort behov av innovationer. Bland annat drar både byggande och själva boendet mycket energi, så energieffektivisering är alltid efterfrågat, säger John Lindgren, i dag vikarierande universitetslektor i industriell organisation vid Högskolan i Halmstad.

Hans forskning om innovationsförmåga visar och bekräftar att innovationens innehåll, sammanhanget den sprids i och hur själva spridningen sker samspelar och är av största vikt.

– Min studie ger konkreta exempel om just byggbranschen. Företag som arbetar med att sprida innovationer som påverkar flera delar av byggprocessen kan lära av resultaten från den här forskningen.

Två så kallade systemiska innovationer har studerats via två fallföretag: flervåningshus i trä och digitalisering av byggprocessen. Flervåningshus i trä – inte vanliga villor med andra ord – är en nischprodukt som blir allt vanligare i Sverige, med specifika fördelar som bland annat kortare led- och byggtider, energibesparing samt miljö- och klimatmässig hållbarhet som argument. Digitaliseringen av byggbranschen är snarare en del av ett större samhällsfenomen, och fördelar av den går att dra genom exempelvis effektiviseringar.

Innovationerna påverkar flera delar av byggprocessen, från ritbord till val av verktyg och hur lång själva byggtiden blir – och så vidare.

– Spridningen av innovationen – den nya lösningen – blir en iterativ process i byggsammanhang, den sker inte steg för steg utan upprepade gånger i olika grupper eller funktioner och utan särskild ordning. Varje grupp kan upptäcka, mer än en gång, att ”såhär måste förändringen modifieras för att passa oss”. Processen blir därför mer komplicerad.

Därtill har byggbranschen både privata och offentliga aktörer som styr sina organisationer på olika sätt, vilket gör innovationsspridningen än mer komplex.

Kunskap om kunden
Men hur kommer byggarna av trähusen ut på marknaden, vem vill köpa? Och hur ska de stora byggföretagen kunna beställa digitala lösningar som blir bra och effektiva för beställaren?

– Det är viktigt att titta på branschens karaktärsdrag, säger John Lindgren.

Hans forskning lyfter fram flera delar av processen som är avgörande. Ett exempel är att digitaliseringen underlättas i takt med att fler yngre kommer in i byggsektorn. Det är viktigt att se vilka leverantören har framför sig, det vill säga individerna i företaget.

– Är de inte yngre, utan – vilket är ganska typiskt i byggbranschen – en samling herrar i 60-årsåldern? Då kanske digitala lösningar bättre införs genom att de här personerna har en särskild person som hjälper dem och hämtar information åt dem i systemen, annars blir digitaliseringen ineffektiv. Yngre kan däremot ofta själva börja använda systemen efter en genomgång.

Hur spridningen sker spelar också roll:

– Jag ser exempelvis att digitala lösningar kan få bra gehör om den som presenterar kan visa konkreta fördelar och vilka effekter det får genast, anpassat till företaget. Då får idéerna ett helt annat genomslag på en gång.

Flervåningshus i trä byggs ofta av snickare med stor erfarenhet, och praxis är så vedertagen för dem hur man ska bygga att – när de kommer till de höga trähusen – de tydligt behöver visas hur det bör gå till när det gäller lösningar som inte är enligt praxis. Exempelvis handlar det om hur innertaken byggs och fäst på profiler istället för att skruvas fast – annars blir akustiken felaktig, men det är svårt att veta utan tydliga instruktioner.

– Det är viktigt att veta vad som kan gå fel, och var i spridningsprocessen, och vara medveten om det. Och, det kan som sagt handla om att visa hur något byggs konkret, eller snarare om hur folk bemöts. Man måste se till användarmiljön!

Tre sorters kunskap
En viktig del i att sprida innovationer är att se vilken typ av kunskap som är central. Det finns tre sorters kunskap som behöver utvecklas under innovationsspridningen. Den första är domän-specifik, och kan handla om hur man bygger och konstruerar.

– Här måste man i fallet med trähus utveckla ny kunskap, det går inte att dra jättemycket nytta av det de gjort tidigare. Flervåningshus i trä blir en helt annan akustiklåda än när husen byggs i andra material, då måste man isolera och bygga väggar och bjälklag på ett helt annat vis.

Den andra kunskapstypen är mer en generell, där man kan dra nytta av mer befintlig kunskap om hur det funkar med it. Då är tröskeln kanske lägre – men samtidigt måste den anpassas till byggsektorn för att nå bra lösningar.

Den tredje sortens kunskap handlar om att utvärdera och bli mer systematisk i arbetet.

– När sedan förståelsen för digitala lösningar över lag blir högre i branschen, kan kunskapen lättare implementeras och nischas, säger John Lindgren.

Ett exempel är hur material och komponenter kan hissas ner innanför väderskydden under husbygget. För att få in grejorna har man tidigare fått lossa bultar i det temporära taket och skjutit isär det för hand. Här kan till exempel en fjärrstyrd motor användas och arbetsmomentet blir automatiserat. En generell lösning på ett specifikt byggproblem.

Fotnot: Forskningen baseras på studier av genomförda projekt samt utvecklingsarbete mellan byggprojekten med hjälp av intervjuer, dokumentstudier (ritningar och mötesprotokoll) samt detaljerade observationer

Avhandlingen:
Diffusion of systemic innovations in the construction sector

Kontakt: 
John Lindgren, vikarierande universitetslektor i industriell organisation vid Högskolan i Halmstad, Centrum för Innovations-, Entreprenörskaps- och Lärandeforskning (CIEL), john.lindgren@hh.se, 035-16 77 76

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Bygginnovationer sprids bäst med kundfokus – och tajming

 lästid ~ 4 min