Tema

Västerbottningar lever längre och sparar mer pengar

Västerbottningarna lever sammanlagt tretusen år längre tack vare regelbundna hälsoundersökningar. Ekonomiskt är besparingen för sjukvården betydligt större än kostnaden. Det visar en utvärdering som har gjorts vid Umeå universitet.

– I ljuset av de resultat som vi presenterar är vår slutsats att Västerbottensmodellen med regelbundna hälsoundersökningar kan påverka riskfaktorer och dödlighet i befolkningen på ett mycket kostnadseffektivt sätt, säger Lars Lindholm, professor i hälsoekonomi vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

Den hälsoekonomiska analysen visar att västerbottningarna under den studerade perioden 1990 – 2006 har vunnit cirka 3 500 levnadsår, år som västerbottningarna sammanlagt beräknats leva längre. Med en justering för så kallad hälsorelaterad livskvalitet, att alla extra år inte levs med full hälsa, handlar det om cirka 2 900 år som västerbottningarna levde längre med god livskvalitet än om man inte hade genomfört hälsoundersökningarna.

För beslutsfattare är det förmodligen intressant att den förbättrade hälsan och ökade livslängden har inneburit besparingar för sjukvården som är är 50 procent större än kostnaderna för hälsoundersökningarna. Varje extra levnadsår med full livskvalitet har i genomsnitt inte kostat samhället mer än 650 kronor. Det kan jämföras med den nationella tumregeln för kostnadseffektiv sjukvård, där en acceptabel kostnad för ett extra levnadsår anses vara en halv miljon kronor.

Den gängse metod som internationellt dominerar för kostnadsnyttoanalyser inom sjukvården, är att på basis av förändringar av riskfaktorer, exempelvis genom att via mätningar av förändringar i blodtrycket, göra en prognos för framtida sjukdom och död. Umeåforskarnas studie har ett bredare underlag än så.

– Genom att vår analys bygger på retrospektiva befolkningsdata över faktiskt inträffad sjukdom och dödlighet över tid, blir resultatet betydligt pålitligare än studier som enbart bygger på prognoser, säger Lars Lindholm.

Sedan Västerbottens hälsoundersökningar, VHU, infördes har mer än 180 000 hälsoundersökningar genomförts. Programmet initierades 1985 i Norsjö kommun och utvidgades i början på 1990-talet till hela Västerbottens läns landsting. Alla som fyller 40, 50 och 60 år bjuds in till sin hälsocentral för en individuell hälsogenomgång som både innefattar en hälsoundersökning och en hälsodialog med en distriktssköterska. Programmet är ett av de största i sitt slag i världen.

Den hälsoekonomiska analysen har gjorts av forskare vid enheten för Epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitets medicinska fakultet. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health.

Artikel:
A cost-effectiveness analysis of a community based CVD program in Sweden based on a retrospective register cohort

Kontakt:
Lars Lindholm, 070-1, 77 09 95, lars.lindholm@umu.se
Lars Weinehal, l070-5, 64 46 52, lars.weinehall@umu.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Västerbottningar lever längre och sparar mer pengar

 lästid ~ 2 min