Är oron för sociala medier och filterbubblor bara moralpanik?

– För de traditionella medierna är det en helt ny situation. Press, radio och tv har aldrig tidigare delat utrymme med nyheter från privatpersoner, organisationer, aktivister och proffstyckare. Resultatet är förvirring, menar Annika Bergström, professor i journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet. Och reaktionen är moralisk panik.

Vi är inne i ett skifte där sociala medier spelar allt större roll för hur nyheter, information och beskrivningar av samhället sprids. Det skapar en ängslan för hur aktörerna ser ut i det nya medielandskapet, menar hon.

När sociala medier dök upp för snart tio år sedan skulle de samsas med traditionella medier på samma arena. Men ännu har de nya spelreglerna inte formulerats.

Idag har plattformar som Facebook och Twitter miljarder användare. Många, framför allt unga, lever sina digitala liv där och hämtar de flesta av sina nyheter från sociala flöden.

Innan sociala medier fanns var det inte möjligt för en enskild person att göra en tidning eller sända ett eget nyhetsprogram. Men nu kan vi alla vara med att skriva, säga vår mening och filma vår omvärld och göra det tillgängligt.

Moralisk panik en reaktion på nya medieföreteelser

Moralisk panik slår till med ojämna mellanrum. Den dök upp när spelfilmen kom, när veckotidningarna uppstod och när ungdomarna började läsa serietidningar på 1950-talet. Den gjorde sig gällande då tv:n kom och med videon på 1980-talet. Gemensamt är att den alltid är en reaktion på en ny medieföreteelse, och att det går över.

Nu är det dags igen, konstaterar Annika Bergström.

–  Vem har legitimiteten att producera nyheter, vad får delas och till vem? Kontraktet mellan medieproducent och konsumenter håller på att omförhandlas. Det gör alla aktörer osäkra på hur de används och vad det får för effekter.

Regler anpassade för en annan slags medievärld

Annika Bergström säger att oron också gäller hur de lagar och regler ska tillämpas som är utvecklade för en medievärld utan sociala medier.

– Hur gör man när det dyker upp innehåll producerat av andra än de etablerade aktörerna? Ska man till exempel få presstöd om man skriver nyheter, oavsett var de sprids eller vem som producerar dem?

Ett uttryck för den moraliska paniken är rädslan för så kallade filterbubblor. Det har ofta påståtts filterbubblor kan urholka demokratin eller att människor manipuleras av falska budskap. Med sociala medier uppstår nya möjligheter att skräddarsy budskap mot utvalda målgrupper. I USA pågår flera utredningar om hur utländska intressen kan ha påverkat den föregående amerikanska valrörelsen.

Ursprungligen syftar filterbubbla på att sociala medier och internettjänster är uppbyggda så att de lär sig vad vi är intresserade av. Sökmotorerna filtrerar svaren på sökningarna utifrån vad vi tidigare intresserat oss för. Det vi klickar på får vi mer av, helt enkelt. Resultatet skulle då bli att vi enbart möter information som vi redan sympatiserar med och att vår världsbild aldrig utmanas av avvikande information. Vi är i en bubbla av filtrerad information.

Filterbubblor ett missvisande begrepp

Men Annika Bergström tycker att filterbubblor är ett missvisande begrepp. Filterbubblor finns sannolikt inte, resonerar hon. Det är orealistiskt.

– Jag tycker det är en olycklig metafor för det som jag tror att de flesta människor avser. En bubbla är något slutet och jag ser inte att människors liv är slutna. Det man avser är selektiv exponering och selektiv användning, någonting som vi har ägnat oss åt i alla tider. Att vi väljer tidning efter våra politiska åsikter är kanske det tydligaste exemplet. Men vi är inte i en bubbla för den sakens skull.

– Om det drar åt något håll i de studier som är gjorda så är det att människor upplever sig mer informerade om fler saker med sociala medier. Vänner kommenterar, vänner delar och vi kommunicerar med vänners vänner.

Det anser också Peter Dahlgren som är doktorand i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet. I sin forskning studerar han hur sociala medier påverkar människors uppfattning om omvärlden.

– Frågar man människor vilken information de tar del av och var de får informationen ifrån visar det sig att vi idag möter många fler budskap från många fler källor än innan internet fanns. Vi har även fler vänner på nätet än vad vi har utanför nätet.

Lär sig av motståndaren

Forskarna har studerat vilken typ av information som sprids på Facebook. De har funnit att även om personer med starka politiska åsikter delar uppdateringar från likasinnade, så ser det annorlunda ut i kommentarsfälten. Där ger sig människor ofta in i diskussioner med oliktänkande.

– Det innebär att de så kallade bubblorna inte är några bubblor, för människor går in och ut ur diskussioner hela tiden. Det är till exempel vanligt att man läser kommentarsfälten för att man inte håller med om åsikterna där. Man kan läsa vad andra skriver för att lära sig motståndarens åsikter och vilka motargument man ska slipa på, säger Peter Dahlgren.

Så kommer filterbubblor att uppstå i framtiden?

– Jag tror att det är väldigt svårt. Det har alltid funnits enskilda individer som har levt väldigt avskärmade men de är väldigt få. I grunden tror jag att inget har förändrats mer än distributionssystemen. Våra liv som medborgare och individer är fortfarande i hög grad relaterade till andra och det tror jag att de kommer att fortsätta att vara, säger Annika Bergström.

Text: Lotta Nylander för forskning.se