Teknologin som säkrar medaljerna

I dag handlar förberedelserna inför ett världsmästerskap inte längre bara om stenhårda fyspass, kostlära och mental träning. Under de senaste åren har också det vetenskapliga utvecklingsarbetet som bedrivs inom sportteknologi fått större betydelse.

Redan inför OS i Sochi 2014 skrevs det om hur det svenska skicross-landslaget använde 3d-kameror, datormodellering och nya handtag med inbyggda sensorer för att finslipa sina starter.

– Det sker en snabb teknikutveckling inom området. På den absoluta elitnivån blir det här allt mer viktigt, säger Mikael Bäckström, professor och centrumledare vid Sports Tech Research Centre på Mittuniversitet.

I Östersund har Sports Tech Research Centre byggt upp flera simuleringsmiljöer. Bland annat en vindtunnel för att simulera olika fuktförhållanden, och luftmotstånd vid uppförs- och nedförsbackar.

– Vi använder också vindtunneln för att luftmotstånd och vattengenomsläpplighet hos olika material, säger Mikael Bäckström.

Längdskidstavar hett teknikområde
Ett forskningsområde som är särskild hett handlar om vidareutvecklingen av längdskidstavar i kompositmaterial.

– Kolfiberstavar är inte supernytt, men problemställningen är fortfarande den samma. Det som man jagar efter är att få fram stavar som är lätta och samtidigt styva, säger Martin Fagerström, docent i hållfasthetslära och forskare inom sportteknologi på Chalmers.

– I dag sker det på bekostnad av att stavarna blir känsliga för slag eller annan sidobelastning, som kontakt med andra åkare. Det finns exempel på svenskar som har förlorat medaljer på grund av detta.

Lin och hampa minskar vibrationer
En annan tydlig trend i vintersportvärlden handlar om att använda naturmaterial och naturfiber – exempelvis från lin och hampa – för att förstärka det tunna materialskikt av polymer som läggs utanpå träkärnan i alpinskidor.

– Naturfibrer kan hjälpa till att dämpa ut vibrationerna, vilket ger flera fördelar, säger Martin Fagerström.

Under de senaste åren har även sensorer och annan inbyggd elektronik påbörjat sitt intåg i sportvärlden. Ett exempel på den utvecklingen är ett Chalmersprojekt där man byggt in en kraftmätare och en rörelsesensor i ett stavhandtag.

Nyckeltal för stavteknik
– Det var från börjat ett studentprojekt hos oss. Den inbyggda mätaren gör att vi kan få ut kraften i staven samt stavens vinkel mot underlaget och därigenom räkna fram nyttoeffekten i färdriktningen. Handtaget ger också ett flertal nyckeltal som hjälper åkaren att förbättra sin stavteknik.

Forskning kring sportteknologi är fortfarande en relativt ny företeelse i Sverige, även om det bedrevs viss verksamhet inom området redan på 1990-talet.

Maskinteknik i grunden
Hos Sports Tech Research Centre – med anor från runt år 2000 – är flera av forskarna från början civillingenjörer inom maskinteknik. Det är en bakgrund som har flera fördelar, menar centrumledaren Mikael Bäckstrom.

– Den bakgrunden är mycket värdefull, bland annat kan vi använda kunskap om hur vibrationer i en bärarm påverkar en bil jämföras med vibrationerna i skidor när vi testar utrustning. Som jag ser det kommer det att bli allt viktigare med mer vetenskapliga metoder vid både analys och utveckling vid utveckling av nya material och utrustning inom vintersport. På sistone har vi också sett en utveckling där den här typen av arbete blivit mer accepterat hos atleterna och bland branschaktörerna.

Artikeln var först publicerad på Mittuniversitetets webbplats, 9 februari 2018.