Tema

Biff, fläsk eller fågel – får vi äta kött för miljöns skull?

Mindre kött på tallriken är ett måste för att klara klimatet. Nu anas ett trendbrott, för första gången på länge minskar svenskarnas köttkonsumtion. Samtidigt behöver vi fler betesdjur för att nå målen om biologisk mångfald.

Den genomsnittlige svenskens matkonsumtion orsakar utsläpp på cirka två ton växthusgaser årligen, och kött är den livsmedelsgrupp som orsakar störst andel av utsläppen. Värst är nötkött som orsakar 23–39 kg växthusgaser per kilo kött. År 2050 behöver vi släppa ut mindre än två ton växthusgaser per person från vår totala konsumtion av mat, resor och boende, enligt Jordbruksverket.

Statistik från Jordbruksverket visar att svensken i snitt åt 85,5 kilo kött per person under 2017. Köttätandet minskar för första gången på flera år, och samtidigt väljer vi i större utsträckning att äta svenskt kött.

Om vi ska nå EU:s klimatmål för 2050 bör de genomsnittliga jordbruksrelaterade växthusgasutsläppen per person och år inte vara mer än 500 kilo runt år 2050, enligt en studie av David Bryngelsson och Stefan Wirsenius från Chalmers tekniska högskola  Det kräver att kött från idisslare minskar med minst hälften.

Okej äta mer fläsk och fågel
Enligt Chalmersforskarna skulle vi kunna äta 40 procent mer fläsk och kyckling utan att hota klimatmålen, förutsatt att vi minskar på nötköttet.

–  Man kan jämföra med olika resesätt. Då är nötkött som flyg, kyckling har utsläpp som tåg och grisens utsläpp är ungefär som buss. I debatten om transportsektorn säger man ju aldrig att vi måste minska tågresandet för klimatets skull. Om man säger att vi ska minska köttkonsumtionen, utan att göra skillnad mellan olika köttslag, så är det samma sak som att säga att vi ska minska allt resande inklusive tåg, säger Stefan Wirsenius.

Vi kan äta betydligt mer fläsk och kyckling än vi gör idag, och ändå nå klimatmålen, enligt forskare på Chalmers, Förutsatt att vi drar ner på nötköttskonsumtionen samt stoppar utsläpp av klimatgaser med hjälp av tekniska lösningar.

Bortsett från en minskad nöttköttskonsumtion är det helt avgörande med tekniska lösningar för att minska växthusgaserna, enligt forskarna. En sådan teknisk lösning går ut på att fånga in den metan som bildas i gödselbrunnar. Denna teknik finns, men används inte i Sverige.

Jordbruksverket skriver i rapporten ”Hållbar köttkonsumtion” att vi i västvärlden bör äta mindre av alla köttslag för att jordens resurser ska räcka till alla.

– Vi har inte räknat på det som de har gjort, men vi har ingen anledning att ifrågasätta deras siffror, säger Ulrika Franke från Jordbruksverkets utredningsenhet, om Chalmersstudien.

Hon motiverar en minskad konsumtion av fläsk och kyckling med att det är höga utsläpp från produktionen av foder.

Bidrar till mångfald av djur och växter
Samtidigt som nötboskapen orsakar utsläpp av växthusgaser så behövs mer betesdjur för att nå målen om biologisk mångfald av växter och djur. Naturbetesmarkerna är bland de artrikaste naturtyperna som finns i Sverige, enligt Sveriges lantbruksuniversitet. Att marken betas gör att ingen enskild växt kan dominera. Den stora mångfalden av blomväxter gör att även fjärilar och insekter trivs på naturbetesmarker, vilket i sin tur lockar dit fåglar.

Idag finns endast cirka en tredjedel kvar av de betesmarker som fanns i Sverige i början av 1900-talet. Naturvårdsverket skriver i sin uppföljning av miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” att ”fler betesdjur behövs, liksom även satsningar på alternativa skötselmetoder i områden där bristen på djur är akut.

Betande djur ökar den biologiska mångfalden, och i viss mån lagras också mer koldioxid i betade marker. De flesta vill ha betande kor kvar på våra marker, även om hästar skulle vara bättre för klimatet.

– Många rödlistade arter finns i just naturbetesmarker och bara i den miljön, säger Elin Röös, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Hon har tillsammans med kollegor från bland annat Oxfords universitet undersökt om den naturbetande boskapens klimatnytta eller klimatskada är störst.

Betade marker lagrar in kol
Vissa debattörer hävdar att utsläppen från idisslande djur kan kompenseras av att marker som betas har större möjlighet att lagra in kol. Enligt Elin Röös och hennes forskarkollegor är dock den effekten liten. Deras slutsats, presenterad i rapporten ”Grazed and Confused?”, är att möjligheten att lagra koldioxid med hjälp av betande djur endast kompenserar för 20–60 procent av de årliga utsläppen från betesdjuren. Denna kompensation motsvarar i sin tur endast 4–11 procent av utsläppen från boskap totalt och 0,6–1,6 procent av de årliga mänskligt orsakade utsläppen av växthusgaser.

Det går att arbeta mot både klimatmålen och biologisk mångfald genom att “i första hand dra ned på antalet av de nötkreatur som inte bidrar till att bevara naturbetesmarkerna”, resonerar Jordbruksverket.

Nötkött har störst klimatpåverkan

Rankning baserad på klimatpåverkan från fyra vanliga köttslag (högst utsläpp överst).

  1. Nötkött. Orsakar 23–39 kg växthusgaser/kg kött
  2. Lammkött. Orsakar 13–22 kg växthusgaser/kg kött
  3. Griskött. Orsakar 5–8 kg växthusgaser/kg kött
  4. Kycklingkött. Orsakar 2–3 kg växthusgaser/kg kött

Källa: Livsmedelsverket

Enligt Ulrika Franke bör vi därför i första hand minska konsumtionen av importerat kött, eftersom den inte bidrar till att behålla vår biologiska mångfald, och i andra hand minska den svenska köttkonsumtionen från djur som föds upp bara för köttet.

–  Vi förespråkar inte att minska mängden nötkreatur som betar på våra egna naturbetesmarker. Där är det snarare så att vi inte når målen för antalet hektar som betas. Vi skulle egentligen behöva fler betesdjur för att nå de målen, säger Franke.

Elin Röös från SLU påpekar att betesdjuren inte enbart behöver vara kor, de kan även vara hästar eller får.

 – Får är också idisslare så där blir det ingen större klimatvinst. Men hästar släpper inte ut lika mycket metan eftersom de inte är idisslare, så det kan minska klimatutsläppen. Dock passar olika djurslag olika bra på olika marker så en viss mängd betande kor är nog bra.

Bidrar till övergödning
Samtidigt är klimat och biologisk mångfald inte den enda miljöaspekten av kött. Kött- och mjölkproduktion bidrar mer till övergödningen, per näringsämne, än vad vegetabiliska livsmedel gör.

En övergång från nöt- och fårkött till mer gris- och kycklingkött skulle vara bra för klimatet. Samtidigt riskerar mer konsumtion av gris- och kycklingkött att leda till ökad spridning av kemiska bekämpningsmedel. Detta beror på att grisar och kycklingar äter mer säd än vad nötboskap och får gör. I odling av säd används mer bekämpningsmedel än vid produktionen av det foder som ges till nötboskap och får.

Kycklinguppfödningen orsakar mindre klimatpåverkan än produktion av nötkött, griskött och lammkött, enligt livsmedelsverket.

Omställning till ekologisk odling är en av flera åtgärder som leder till minskad användning av kemisk bekämpning, men effekten är olika stor i olika delar av landet. Samtidigt kan ekologisk kyckling ha större klimatpåverkan än konventionell, eftersom ekologiska kycklingar enligt Livsmedelsverket ”föds upp under längre tid och därför behöver mer foder”.

Framtidens kött
Så vad ska den som gillar kött äta? År 2013 presenterade en holländsk forskargrupp världens första hamburgare gjord på odlat kött.

– Man tar muskelceller som får växa i en bioreaktor som består av medium som förser cellerna med det de behöver för att växa. Man gör en industriell kossa, förklarar Elin Röös.

 Ett scenario där odlat kött är vardagsmat innebär till och med en lägre påverkan på klimat och markanvändning jämfört med ett scenario där maten är helt växtbaserad, enligt rapporten från bland annat SLU och Oxfords universitet.

Klimatmålen och köttimporten

Minskad import av kött skulle minska utsläppen, men inte hjälpa oss att nå de svenska klimatmålen. I den svenska klimatrapporteringen mäts inte utsläppen från konsumtion, utan bara klimatutsläppen från den svenska produktionen.

Enligt Sveriges klimatmål ska de sammanlagda utsläppen från bland annat jordbruk, transporter och bostäder vara 63 procent lägre år 2030 jämfört med 1990.
Källa: Jordbruksverket och regeringen


 – Den låga miljöpåverkan kommer från att man inte behöver använda mark för att producera det odlade köttet, råvaran kommer istället från alger som man kan ha i tankar i öknen. Man behöver inte ha prima jordbruksmark för att producera det köttet.

 

Tekniken finns, men idag är den väldigt dyr. En annan fråga är om folk kommer vilja äta odlat kött.

– Just nu finns det en väldigt stark trend att mat ska vara naturlig, vilket ju är jättesvårt att definiera. Det finns ju inget som vi äter som vi hittar i naturen, förutom möjligen bär och svamp, utan allting är ju förädlat.

Hur ser då den framtida köttkonsumtionen ut?

– Jag hoppas och tror att vi äter mindre, men bättre, kött i framtiden, säger Ulrika Franke på Jordbruksverket.

 

Text: Elias Rosell på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Biff, fläsk eller fågel – får vi äta kött för miljöns skull?

 lästid ~ 7 min