Tema

Myter om mayaindianer döljer sociala problem

För att locka utländskt kapital används myter om mayaindianer i statlig marknadsföring i Mexiko. Stereotypa föreställningar framförs om mayaindianer som särskilt lämpliga för kroppsarbete eller villiga att arbeta för låg lön. Fokus flyttas därmed bort från kapitalismens lokala mänskliga och miljömässiga effekter.

Sedan 1980-talet har många multinationella företag tjänat på att förlägga sin produktion och montering i maquiladoras, fabriker placerade i Mexikos skattefria zoner. För utländska investerare innebär upplägget en tillgång till billigare arbetskraft och betydande vinster i form av lägre skatt. Dessa fabriker står i fokus för Claudia Fonseca Alfaro, som har undersökt hur fabrikerna påverkar människors liv i den mexikanska Yucatán-regionen.

– Förutom att göra intervjuer med fabriksarbetare har jag undersökt myndigheternas marknadsföringsmaterial, där Yucatán ofta framställs som ett exotiskt paradis och ett attraktivt alternativ för utländska investerare, säger Claudia Fonseca Alfaro.

Myten om de magiska mayaindianerna
Claudia Fonseca Alfaro visar att Yucatán, där Maya utgör en stor del av befolkningen, är en region där rasism och fördomar mot ursprungsbefolkningen är vanligt förekommande.

– Denna rasism finns även i de statliga myndigheternas marknadsföringsmaterial, exempelvis i broschyrer för utländska investerare. Där saluförs en idé som kan beskrivas som myten om de magiska Maya och som bland annat innefattar föreställningar om att mayaindianer som arbetar i fabriker är särskilt duktiga hantverkare eller fysiskt lämpliga för kroppsarbete. Det förekommer också en stereotyp föreställning om att Maya alltid är villiga att arbeta för låg lön. Den här sortens rasistiska fördomar har funnits i Mexiko i århundraden och är ett arv från spanska kolonialtiden, förklarar Claudia Fonseca Alfaro.

Kapitalismens bländverk
De flesta konsumenter reflekterar inte över det antal arbetstimmar som ligger bakom konsumentprodukter eller varifrån komponenterna och materialen som ingår i exempelvis smarttelefoner kommer. Detta är ett fenomen som Claudia Fonseca Alfaro kallar för “kapitalismens magi”.

– I min forskning kring kapitalismens mekanismer leker jag ofta med magibegreppet, fast inte i någon positiv mening. Magibegreppet används istället som en analogi för de saker som kapitalismen medvetet döljer från oss konsumenter, som exempelvis dolda mänskliga och miljömässiga kostnader för tillverkning av jeans, telefoner och bildelar, säger Claudia Fonseca Alfaro.

I sin forskning försöker Claudia Fonseca Alfaro överbrygga det gap som enligt henne existerar mellan forskning med fokus på kapitalism i abstrakta termer och annan forskning som intresserar sig för kapitalismens lokala mänskliga och miljömässiga effekter.

– Min forskning är ytterst en påminnelse att dessa produkter är nära kopplade till människors liv, trots att produktionen sker utanför vårt synfält, säger Claudia Fonseca Alfaro.

Som forskare vill Claudia Fonseca Alfaro uppmana konsumenter att omvärdera vad det innebär att leva i ett globaliserat kapitalistiskt system som verkar gränslöst.

– Det finns idag en vanlig föreställning om att vissa länder med en liten produktion har en liten miljöpåverkan. Länder på norra halvklotet behöver ta ett större ansvar, både för de multinationella företagens miljöpåverkan och för kvarvarande negativa effekter av ett kolonialt arv, säger Claudia Fonseca Alfaro.

Avhandlingen:
The Land of the Magical Maya: Colonial Legacies, Urbanization, and the Unfolding of Global Capitalism

Kontakt:
Claudia Fonseca Alfaro, 040-665 7208, claudia.fonseca@mau.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Myter om mayaindianer döljer sociala problem

 lästid ~ 2 min