Passer italiae
Passer italiae
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

För första gången har forskare konstaterat att två fågelarter kan ge upphov till en hybridart med stora variationer i arvsmassan. Forskarna har därmed identifierat gener som är viktiga för artbildning.

Det är forskare i Sverige och Norge som tillsammans har studerat hybridarten italiensk sparv (Passer italiae). Arten har uppstått när gråsparvar och spanska sparvar parat sig. Forskarna har studerat italienska sparvar på Kreta, Korsika, Sicilien och Malta. Resultaten visar att hybridarten sannolikt uppstått på de olika öarna oberoende av varandra.

– Populationerna på öarna har väldigt olika genetisk sammansättning. Det stöder att det rör sig om oberoende hybridiseringar mellan föräldraarterna. Vi visar att hybridisering mellan samma föräldraarter kan leda till stor variation inom en ny hybridart, säger Anna Runemark, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.

Vissa genkombinationer bättre än andra
Forskarna har också upptäckt begränsningar för vilka genkombinationer som fungerar tillsammans. Därmed har de identifierat gener som kan orsaka reproduktiv isolering mellan arter och därför kan vara viktiga när nya arter bildas.

Forskarna konstaterar att vissa specifika gener hos italiensk sparv alltid ärvs från gråsparven. Detta oavsett om den största delen av hybridens arvsmassa kommer från gråsparv eller spansk sparv. Bland de gener som italiensk sparv alltid ärver från gråsparv finns exempelvis gener som hjälper till att reparera DNA.

– De här generna som alltid ärvs från gråsparven är sannolikt viktiga för att hybriden ska överleva och få ungar. Vår upptäckt visar alltså att det finns begränsningar för vilka kombinationer av gener som fungerar tillsammans, säger Anna Runemark och fortsätter:

– I praktiken betyder det att vi har identifierat gener som är viktiga för artbildning.

Att veta vilka genkombinationer som fungerar tillsammans och vilka som inte gör det hjälper till att bättre förutse möjliga konsekvenser när arter flyttar till nya geografiska områden och då möter och parar sig med nära släktingar. Exempelvis när arter flyttar allt längre norrut på grund av varmare klimat.

Artikeln:
Variation and constraints in hybrid genome formation, Nature Ecology & Evolution

Kontakt:
Anna Runemark, forskare evolutionär ekologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet, anna.runemark@biol.lu.se, 046-222 37 89, 073-267 90 27

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera