Virtual reality spårar dolda handikapp efter stroke
Efter stroke får många ett bortfall av medvetandet om vänster kroppssida, så kallat spatialt neglekt. Ett dolt handikapp som ofta går vården förbi. Men forskning visar att virtual reality-teknik kan bli det nya, som gör det lättare att mäta och träna nedsatt kognitiv uppmärksamhet efter stroke.
Spatialt neglekt drabbar ungefär var tredje strokepatient varav hälften har kvar sina symtom efter 6 månader även om de fått strokerehabilitering. Tillståndet får allvarliga konsekvenser och påverkar personernas möjligheter att klara sig själv igen och komma tillbaka till hemmet och till ett socialt aktivt liv efter hjärnskadan.
– Spatialt neglekt är ofta ett dolt handikapp som missas av vården, något som allvarligt försämrar patienternas rehabiliteringsmöjligheter. Därför behövs bättre metoder för att smidigt screena för spatialt neglekt och mer effektiva träningsmetoder, säger Helena Fordell, som är neurolog vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.
Virtual reality (VR) är datoriserade interaktiva miljöer skapade för att vara stimulerande och ge syn, hörsel och känselintryck på ett kontrollerat sätt och samtidigt avläsa användarnas reaktioner.
VR-teknologier är väl utvärderade som effektiv förstärkning när det gäller handträning efter stroke, men ett nytt snabbt växande område är att använda VR som teknisk plattform för kognitiva tester och träningsmetoder.
Träning för det praktiska livet
I Helena Fordells avhandling redovisas arbetet med att utveckla och utvärdera ett datoriserat testbatteri, VR-DiSTRO. Resultaten i denna första utvärdering visade att metoden snabbt, enkelt och med hög noggrannhet kunde identifiera spatialt neglekt hos deltagare som drabbats av en stroke.
I Helena Fodells avhandling redovisas också i en pilotstudie hur 15 timmars träning med ett VR-baserat träningsbatteri, RehAtt (Rehabilitation for Attention), förbättrade uppmärksamhet vid så kallat kronisk spatialt neglekt.
Dessutom visade pilotstudien, där 15 personer med kroniskt spatialt neglekt deltog, att träning av strategier för bättre uppmärksamhet i VR-spelmiljö gav en överföringseffekt till bättre uppmärksamhet hos deltagarna i tester och i vardagliga göromål.
Förstärka hjärnans plasticitet
Den VR-baserade träningsmetodens effekt på hjärnaktivering undersöktes i studierna med så kallad funktionell MR. Hjärnstudierna visade ny träningsrelaterad aktivering i och mellan uppmärksamhetsnätverk och relaterade hjärnstrukturer.
– Resultaten i pilotstudierna av båda VR-metoderna är lovande och uppmuntrar till vidareutveckling av metoderna för att kunna erbjuda strokepatienter effektiv och motiverande träning både på sjukhus och i hemmet. Resultaten meriterar för vidare studier med metoderna, säger Helena Fordell.
Bakom designen av de VR-baserade metoderna ligger många års forskning om hur stimulerande miljöer (environmental enrichment) kan förstärka hjärnans plasticitet och tillsammans med intensiv träning ge återhämtning av funktioner efter stroke.
Förbisedd patientgrupp
– Visionen om hur intensiv individualiserad och stimulerande träning skulle kunna förbättra situationen för den här förbisedda patientgruppen har varit drivkraften för att utveckla de här metoderna, säger Helena Fordell, som initierat och lett samarbetet.
Kontakt:
Helena Fordell, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, helena.fordell@umu.se, 090-785 1505
