Artikel från Högskolan i Gävle

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Klimatförändringar och miljöförstöring och är globala problem som ibland avfärdas som myter eller överdrivna hot. Media spelar en viktig roll, men ämnet går inte alltid att stuva in i den snabba nyhetsformen.

Antalet människor på jorden ökar och stora städer växer sig ännu större. Världsbanken uppskattar att 70 procent av världens befolkning, över sex miljarder människor, kommer att bo i städer år 2050.

I Asien och i Afrika växer massiva megastäder upp i expressfart. I Kina väntas storstäderna explodera i invånarantal och en miljard människor kommer att bo i kinesiska städer inom överskådlig framtid.

– Urbaniseringen, i framförallt Asien och Afrika, sker på jordbruksmark som är nästan dubbelt så bördig som världsgenomsnittet, säger Stephan Barthel forskare vid Högskolan i Gävle och Stockholm Resilience Centre.

Konsekvenserna av detta samt av dålig hälsa och utökade slumområden är frågor som upptar forskare runt om i världen. Samtidigt som megastäderna växer, hotas de som lever utanför städerna av ökande global ojämlikhet.

Förändrade levnadsvillkor
Med klimatförändringarna förändras levnadsvillkoren för de redan utsatta. Kulturfolk på ögrupperna i Stilla havsområdet håller bokstavligen på att drunkna på grund av stormar och översvämningar medan västvärlden diskuterar handeln med koldioxidutsläpp.

Under två dagar, 4-5 december 2017, arrangeras en miljökonferens vid Högskolan i Gävle: Consuming the Environment – miljökommunikation och berättelser om framtiden. En av talarna på konferensen, Don Kulick, som studerat en by på Papua Nya Guinea, kommer att belysa olika sätt att se på luften vi andas.

– Klimatförändringen kommer att tvinga oss att förändra vårt sätt att leva, om vi ska tro miljöforskarna, säger Eva Åsén Ekstrand, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Gävle.

– Eftersom detta är en fråga som angår alla kan den varken isoleras till experter inom miljö- och klimatforskningen, eller till politikerna, den angår alla.

Mediernas roll
De allra flesta i vår kultur får sin information om klimatet och miljön genom medierna, nya som gamla. De spelar en avgörande och central roll. Men vad innebär det att berättelsen om den globala uppvärmningen, miljöförstöring och dess varningssignaler inte går att stuva in i den journalistiska och massmediala snabba nyhetsformen?

– När katastroferna ställer sig i kö, som den här hösten, då den ena stormen avlöste den andra i Karibien, ligger det nära till hands att man skjuter ifrån sig varningssignalerna.

Det upplevs som så avlägset att de inte angår oss. De relativt långsamma förändringarna av livsvillkoren för delar av mänskligheten låter sig inte fångas i korta, snabba nyheter.

Läs mer:
Urbanisering hotar jordens bästa odlingsmark

Kontakt:
Eva Åsén Ekstrand, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Gävle, eva.ekstrand@hig.se, 026-64 85 88, 070-180 81 93

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera