Tema

Lättare bedöma risk för badsårsfeber

Bakterier som orsakar badsårsfeber väntas bli vanligare i våra vatten till följd av klimatförändringarna. Nu har forskare tagit fram en modell som gör det lättare att bedöma om och när det är riskfyllt att bada i Östersjön.

Det forskarna gjort är att utveckla en modell som analyserar data om ytvattentemperaturer och salthalter för att kunna bedöma risken för att få vibrioinfektion.

Med verktyget ECDC Vibrio Map Viewer har forskarna analyserat klimatdata och statistik över inrapporterade sjukdomsfall år 2006-2014 och har i ett unikt datamaterial kunnat koppla platsspecifika yttemperaturer på 16 grader eller varmare till en ökad risk för vibrioinfektioner med två veckors fördröjning. Forskningen har nyligen publicerats i Environmental Health Perspectives.

Graderad riskbedömning utifrån geografisk spridning under perioden 2013-2017. Gult = låg risk, brunt = hög risk. Bild: ECDC Vibrio Map Viewer.

 

– Det här prognosverktyget kan vara ett effektivt sätt för människor att se när risken för vibrioinfektion är ökad och därmed veta när det är bäst att undvika vissa badvatten, säger Joacim Rocklöv, som är forskare vid Enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet och sisteförfattare av artikeln.
– Bakterierna som orsakar badsårsfeber trivs bättre i varmare vatten och vi kan förvänta oss att smittorisken i våra bräckta badvatten kommer öka i takt med klimatförändringarna.

Kartlägger badvatten 
Modellen är utvecklad av forskare vid Umeå universitet och Europeiska smittskyddsinstitutet ECDC i Stockholm tillsammans med spanska, amerikanska och brittiska kollegor. Den utgör en plattform för geografisk riskbedömning för vibrioinfektioner och använder lokal klimatdata såsom yttemperatur och salthalt i vattnet. Informationen analyseras med hjälp av finkalibrerade algoritmer som producerar en graderad riskbedömning utifrån geografisk spridning. Liknande modeller har utvecklats för riskbedömning av myggburna infektionssjukdomar såsom zika,- dengue– och malariafeber.

Enligt resultaten sågs en markant ökning av den relativa risken för vibrioinfektion i Östersjöns kustområden två veckor efter det att ytvattnet uppnått temperaturer 16 grader eller varmare. Den relativa risken ökade också successivt i takt med att yttemperaturen steg. I studien har forskarna utgått från två potentiella framtidsscenarion för klimatförändringar vad gäller stigande yttemperaturer. I båda fall konstaterades att spridningsrisken för vibrioinfektioner var som störst under sommarmånaderna och ökade även gradvis över kommande decennier, samtidigt som säsongen med smittorisk utvidgas.

En ny infektionssjukdom
Vibrioinfektioner i Östersjöns vatten är ett relativt nytt fenomen och sjukdomen är ny för Sverige (en så kallad emerging infectious disease). Den har systematiskt uppmärksammats och rapporterats till en nationell databas först från år 2004. I och med att vattentemperaturen varierar och är generellt högre i Bottenviken kan vi se och framöver förvänta fler infektionsfall även i norra Sverige.

– Det är viktigt att de som jobbar med smittskydd och läkare i allmänhet är medvetna om detta vad gäller provtagning. I det material som vi analyserat kunde vi se långa tider mellan första infektion och diagnostisk konfirmering i mindre allvarliga fall, vilket kan vara ett tecken på att man inte är medveten om att sjukdomen kan förekomma och därför inte testar för den. Det gäller att hälso- och sjukvården nu bygger upp en kapacitet för att kunna hantera detta, säger Joacim Rocklöv.

Enligt forskarnas riskbedömning finns ett starkt samband mellan varmare ytvatten under badsäsongen och förhöjd risk för badsårsfeber. Men samtidigt vill de betona att risken för infektion fortfarande är relativt liten:

– Det går ofta alldeles utmärkt att bada i våra bräckta vatten utan att riskera infektion. Allvarligare sjukdomsfall är vanligare förekommande hos individer som har nedsatt immunförsvar, säger Joacim Rocklöv.

 

Artikel Environmental Suitability of Vibrio Infections in a Warming Climate: An Early Warning System. Författare:Jan C. Semenza, Joaquin Trinanes,Wolfgang Lohr,Bertrand Sudre,Margareta Löfdahl,Jaime Martinez-Urtaza,Gordon L. Nichols och Joacim Rocklöv. DOI: 10.1289/EHP2198.

Kontakt: Joacim Rocklöv, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, tel: 070-636 1635, e-post: joacim.rocklov@umu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Lättare bedöma risk för badsårsfeber

 lästid ~ 3 min