Tema

Dags för individanpassad pensionsålder?

Allt fler blir allt äldre. Men hur länge kan vi egentligen fortsätta jobba? Och vad skulle en högre pensionsålder innebära för arbetsmarknaden?

Eva Vingård blev uppsagd från sin tjänst när hon uppnått den övre pensionsåldern 67 år – liksom alla statligt anställda. Då var hon professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.

– Jag tycker att jag aldrig har varit så duktig som när jag slutade, säger Eva Vingård.

Idag är hon professor emeritus vid samma institution. En professor har möjlighet att fortsätta med sin forskning och undervisning som seniorprofessor eller emeritus. Denna möjlighet har dock inte de flesta som tvingas gå i pension vid en viss ålder.

Som specialist i arbetsmedicin vet Eva Vingård vad hon pratar om. Hennes forskningsområden var fysiska och psykosociala förhållanden i arbetslivet som orsaker till sjuklighet i rörelseorganen, hållbar hälsa och rehabilitering. Under 2011-2012 var hon expert i Pensionsåldersutredningen, som ville höja pensionsåldern.

Kronologiska åldern irrelevant
Eva Vingårds förslag ser ut så här: en möjlighet att gå i pension vid 63 år, men också en möjlighet att arbeta så länge man vill. Eller kan.

– Den kronologiska åldern är ganska irrelevant eftersom det kan variera så mycket beroende på vem man är. Man skulle kunna ha ett utvecklingssamtal vid 67 år där man diskuterar hur länge man vill jobba. Kanske att man efter 69 år får visa att man kan leverera. Å andra sidan finns många 40-åringar som inte levererar.

Ett argument mot höjd pensionsålder som förts fram är att de äldre blir en propp som hindrar unga människor att få jobb. Men det stämmer inte, enligt Pensionsåldersutredningen, där det fanns ekonomer som undersökte den saken.

– Det finns inget som säger att vi i dagens samhälle har en viss mängd arbeten och att detta inte förändras. I det gamla bruks- och bondesamhället var det mer statiskt. Nu ändrar arbetsmarknaden sig hela tiden, vissa arbeten försvinner och vissa kommer till. Hur arbetsmarknaden kommer att se ut om några år har vi ingen aning om utom att den kommer att se annorlunda ut. Det hela är en dynamisk process, säger Eva Vingård.

Fördelar med höjd pensionsålder
Vilka fördelar finns det då med att låta människor arbeta längre? Förutom det som brukar framhållas, att samhällsekonomin kräver ett längre arbetsliv för att vi ska ha råd med pensionerna, finns även skäl att ta tillvara på den kompetens som kommer med ålder.

– Den äldre hjärnan skulle framför allt ha fördelen av mer erfarenhet och en kunskapsbank som kan nyttjas i olika situationer, säger Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå universitet. Dels har äldre en erfarenhet av olika typer av situationer, dels har de rutiner för och automatiserat många färdigheter som gör att saker och ting går lätt.

Liberalernas partistyrelse föreslog nyligen en pensionsålder på 71 år. Värt att nämna att de använde ordet årsrik istället för äldre.

– Vad jag förstår är pensionsåldern mest satt utifrån förväntad livslängd. Det är väl länge sedan man fastlog 65 år och utifrån det kan jag tänka mig att 71 år är rimligt. Kognitivt skulle många klara det men det är värre med faktorer som att man blir utsliten och trött samt får skador och krämpor, säger Lars Nyberg.

Nackdelar med höjd pensionsålder
Nackdelarna har med de kognitiva funktionerna att göra.

– Åldrandet slår inte brett utan påverkar vissa kognitiva funktioner mer än andra. Som att känna igen saker och personer, komma ihåg namn och beteckningar och att kunna leverera saker och ting under tidspress.

Lars Nyberg framhåller att den kognitiva förändringen är individuell. Vissa kan tappa 15 procent jämfört med när de var på topp, andra har en flack kurva som visar en knappt märkbar försämring.

– Det vi driver i vår forskning är att försöka gå bort från gruppen av äldre som ett kollektiv och se den variation som finns, säger Lars Nyberg. Det för tankarna till en individualiserad pensionsålder och det är en trend som vi ser ibland, och som även Eva Vingård är inne på. Om jobbet bidrar till att stimulera hjärnan är det kanske onödigt att ta bort den möjligheten.

Bakgrund:
Den höjning av pensionsåldern från 67 till 69 år som Pensionsåldersutredningen föreslog för fyra år sedan mötte stark kritik. Något skarpt förslag har ännu inte tagits fram. I februari fick Göran Hägglund, före detta KD-ledare, och Göran Johnsson, före detta IF Metall-bas, i uppdrag att hitta en lösning. Ett förslag väntas komma under 2018

 Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se

 

Läs också

1930-talets ”cornerboys” ska lära oss om integration
22 november, 2017 | Högskolan Kristianstad
Krogen är en hierarkisk värld med starka ideal
17 november, 2017 | Örebro universitet
Generositet en hjärtefråga – på riktigt
15 november, 2017 | Stockholms universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Dags för individanpassad pensionsålder?

 lästid ~ 4 min