Mangannodul från havsbotten. By User Koelle on de.wikipedia (Koelle, selbst fotografiert, own photo) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], via Wikimedia Commons
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Människans jakt på metaller i havsdjupen utgör en fara för djuren djupt där nere. Den vanligaste arten kan komma att försvinna helt från havsbottnar som nu exploateras. Gruvdriften virvlar upp bottenslammet och de djuphavsdjuren kan inte längre filtrera ut näring ur vattenmassorna.

Gruvdriften i havet utgör en fara för djuren djupt nere på havsbottnarna. En ny forskningsstudie beskriver den vanligaste arten, ett svampdjur, som nu kan användas för att reglera gruvdriften och bättre förstå dess miljöpåverkan.

Jordens kontinenter upptar mindre än hälften av jordens yta, resten är havsmiljö. Denna miljö, alltså jordens vanligaste, är hem åt en stor mångfald arter, de flesta hittills oupptäckta och ännu inte namngivna.

Hotas av gruvdrift
En nyupptäckt art, Plenaster craigi, har visat sig vara det vanligaste djuret på havsbottnarna. Det lever i en livsmiljö där noduler dominerar. Noduler är bollar av metall som byggts upp under miljontals år och som återfinns i de flesta av världshaven på djup över 4000 meter.

Eftersom nodulerna är fyndigheter som ska plockas upp vid djuphavsgruvdrift kommer Plenaster craigi troligen att försvinna helt från de delar av havsbotten som exploateras, visar en ny studie där forskare från Göteborgs universitet medverkar.

– Det moderna samhället, med elledningar och avancerade batterier, har ett stort behov av kobolt, nickel och koppar, metaller som finns i höga halter i så kallade polymetalliska noduler, på djuphavsbottnar i Clarion Clipperton zonen i Stilla Havet, säger Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Behöver ostörd miljö för överlevnad
Svampdjuret Plenaster craigi måste filtrera vattenmassan för att hitta små partiklar med näring och energi som bildats med hjälp av solenergi vid havsytan, flera kilometer upp, och som sedan sakta fallit ner mot botten.

– Det är inte mycket som tar sig hela vägen ner till djupet, det mesta äts upp av djurplankton och småfisk och förs tillbaka till näringsväven i havets översta solbelysta lager. Plenaster craigi måste därför filtrera stora mängder vatten för att klara sig. Det gör svampdjuret känsligt för förekomsten av bottenslam som virvlas upp vid gruvdrift när nodulerna skrapas från botten och sedan pumpas de 4000 metrarna upp till uppsamlingspråmar på ytan, säger Thomas Dahlgren.

Sedan miljarder år ostörd miljö
Sedan 2013, när svampdjuret först upptäcktes, har arten gått under det provisoriska namnet ”Porifera sp. A”. Efter den formella artbeskrivningen nyligen (se länk till artikel nedan) får svampdjuret nu ett riktigt namn, Plenaster craigi.

Arten är den enda kända arten inom det nya släktet Plenaster som betyder ”många stjärnor”. Namnet “craigi” fick djuret för att hedra professor Craig Smith på University of Hawaii som har lett de båda expeditionerna där djuret först upptäcktes och samlades in.

Den nya arten kan nu användas för att ta reda på hur utvinningen av djuphavsmineral påverkar den sedan miljarder år ostörda miljön.

Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet och Uni Research i Bergen, har medverkat till studien tillsammans med forskare från National University of Singapore och Natural History Museum i London.

Studien: A new genus and species of abyssal sponge commonly encrusting polymetallic nodules in the Clarion-Clipperton Zone, East Pacific Ocean.

Kontakt: Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, telefon: 031-753 80 05, e-post: thomas.dahglren@marine.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera