Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet
Ekologiska fokusarealer är markområden som ska bidra till att ökad biologisk mångfald. Men fel skötsel gör att de ger väldigt liten miljöeffekt. Regelverket kring fokusarealerna måste förändras, menar miljöforskare vid Lunds universitet.
Det behövs tydligare villkor för de ekologiska fokusarealerna. Som regelverket kring ekologiska fokusarealer nu tillämpas i Sverige ger de endast en liten miljöeffekt. Det beror på en kombination av ett olyckligt urval av åtgärder och alltför låga skötselkrav.
Med bättre regler skulle fältkanter och trädor i slättbygden i större utsträckning kunna bidra till ekosystemtjänster, exempelvis i form av naturlig skadedjursbekämpning och pollinering, visar en ny rapport från Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet.
– Framförallt bör utbudet av valbara fokusarealer begränsas till de mest effektiva åtgärderna och det bör finnas tydliga skötselkrav som gynnar mångfald, säger Juliana Dänhardt, en av författarna till rapporten.
Går att gynna pollinering
I rapporten framgår att man kan gynna pollinering och biologisk skadedjursbekämpning.
– Fokusarealer med insådda blommor bör placeras intill grödor som behöver pollinering och som gynnas av biologisk skadedjursbekämpning. Det gör framförallt nytta i slättbygden, med intensiv odling av grödor som raps och spannmål, säger Juliana Dänhardt.
– Genom rådgivning kan enskilda lantbrukares insatser samordnas, så att naturmiljöer i odlingslandskapet knyts samman på ett bra sätt. Det finns goda exempel från England på hur sådan rådgivning kan bedrivas, berättar Lovisa Nilsson, en av de andra författarna till rapporten.
Rapporten: Ekologiska fokusarealer i samverkan
Kontakt:
Lovisa Nilsson, doktorand. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. Tel 046 – 222 17 94 lovisa.nilsson@cec.lu.se
Juliana Dänhardt, forskningskoordinator. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. Tel 046 -222 98 15 juliana.danhardt@cec.lu.se
