Risk för felbehandling med stressad akutläkare

En mindre pilotstudie med ST-läkare (resident doctor) vid en akutmottagning i USA har för första gången undersökt kopplingen mellan egenskattad och biologisk stress i tjänsten med risk för felbehandling. ST-läkarnas nivå av förväntad (egenskattad) stress i början av ett jourpass, men även faktiska nivåer av biologisk stress (stresshormoner) under ett jourpass, kan kopplas till större risk att begå misstag. Studien, där forskare vid Umeå universitet deltagit, publicerats i BMJ Open.

– Det här är den första studien som undersökt både faktisk biologisk stress och egenskattad stress hos ST-läkare i relation till handledarnas utvärderingar av prestation i form av antal nära missar i tjänsten, säger Bengt Arnetz, som när studien genomfördes var gästprofessor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Behövs mer kunskap
– Studien är en mindre pilotstudie gjord på ST-läkare vid en akutmottagning i Detroit men pekar på vikten av att bättre förstå hur biologisk stress, ett fysiologiskt tillstånd skapat av stresshormon, påverkar läkarnas beslutsförmåga vid kritiska behandlingstillfällen.
Studien visar att:

• Det finns en koppling mellan mängden inflammation i kroppen orsakad av biologisk stress under ett jourpass, antalet trauma- eller svårt sjuka patienter som läkaren tog emot under ett pass, och antalet nära missar rapporterade efter avslutat arbetspass.
• ST-läkare som själva upplevde sig som stressade före sitt pass rapporterades göra fler nära missar under sitt pass.
• Fler studier behövs för att studera eventuella samband mellan biologisk stress och faktiska felbehandlingar inom vården.

Salivprov
I studien har 28 ST-läkare på akutmottagningen vid Detroit Medical Center i förväg uppskattat hur stressig deras arbetspass kommer att vara baserat på antalet svårt sjuka patientfall och sen i efterhand självskattat hur stressigt passet var. Nivåer av faktisk biologisk stress testades före och efter arbetspasset genom salivprov, där nivåer av bland annat stresshormonet kortisol testades. ST-läkarnas kliniska prestationer utvärderades genom att deras handledare rapporterade antalet incidenter där misstag nästan skett.

– I en tid då utmattningssyndrom är alltför vanligt bland vårdpersonal behövs mer forskning kring hur stress påverkar personalens förmåga att utföra sitt arbete i intensiva arbetsmiljöer med stort antal patienter och ett högt tempo. Nästa steg blir att utvidga studien, verifiera resultaten och studera faktiskt utfall i termer av avvikelser och felbehandlingar, säger Bengt Arnetz.

Artikel: BMJ Open, artikel: Examining self-reported and biological stress and near misses among Emergency Medicine residents: a singlecentre cross-sectional assessment in the USA. Författare: Bengt Arnetz, Philip Lewalski, Judy Arnetz, Karen Breejen och Karin Przyklenk. DOI: 10.1136/bmjopen-2017-016479.

Kontakt Bengt Arnetz, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, telefon: +1 313 310 6123, e-post: arnetz54@gmail.com