Vi cyklar mer men inte fortare
Cyklisterna har blivit fler, men trots det har medelhastigheten inte ökat. Hur fort vi cyklar påverkas av cykelvägens utformning, typ av cykel samt vilket ärende cyklisten är ute i, visar en studie som VTI har genomfört.
Mopedister, gående och cyklister, alla med olika hastigheter och rörelsemönster, ska samsas på våra gång- och cykelvägar. Det uppstår incidenter och kollisioner som skulle kunna bero på skillnader i hastighet. Ungefär en procent av de fotgängare som uppsöker akutsjukvård har skadats i en kollision med en cyklist. Av alla skadade cyklister som uppsöker akutsjukvård har sju procent skadats i en kollision med en annan cyklist och en procent i kollision med mopedist respektive fotgängare. I det stora hela är olyckor mellan oskyddade trafikanter alltså inget stort trafiksäkerhetsproblem, utan snarare ett trygghetsproblem.
Öka kunskapen
– För att öka tryggheten behövs åtgärder, men kunskap saknas om trafikantsammansättning och hastighetsnivåer. Syftet med projektet var därför att öka kunskapen om cyklisters hastigheter på gång- och cykelvägar, säger Jenny Eriksson, forskare på VTI.
Utifrån tidigare insamlade mätningar samt egna hastighetsmätningar konstaterar forskarna att cyklisternas medelhastighet varierar mellan 15–25 kilometer i timmen. Ungefär 70–95 procent av de trafikanter som observerades på gång- och cykelvägarna var cyklister och cirka 5–30 procent var fotgängare. En ytterst liten andel var mopedister.
– I Stockholm, där vi hade tillgång till tidigare års hastighetsdata, har vi inte kunnat påvisa någon generell ökning av cyklisternas hastighet i ett längre tidsperspektiv, vare sig i medelhastighet eller andel cyklister som håller högre fart än 30 kilometer i timmen. Däremot har cykelflödet ökat på många platser. Det innebär att antalet cyklister som håller en hög hastighet ökar, även om inte andelen ökar. Detta kan felaktigt uppfattas som ökade medelhastigheter, säger Jenny Eriksson.
Lugnare på lunchen
Cyklisternas medelhastighet varierar ytterst lite över dygnet. Vid lunchtid och under helgen är medelhastigheten något lägre jämfört med under vardagar, den främsta förklaringen är troligtvis att det är typen av ärende som inverkar på medelhastigheten i dessa fall. Under året verkar inte cyklisters medelhastighet påverkas speciellt mycket, annat än under vintermånaderna. Cykelflödets storlek verkar inte påverka medelhastigheterna nämnvärt.
Vad gäller typ av cykel var komfortcykeln mest förekommande följt av trekkingcykel. Elcykel förekom på alla platser, men i varierande omfattning från 1 till 10 procent. Racer förekom också på alla platser, mellan 1–15 procent. På de två platser med de högsta andelarna el- och racercyklar uppmättes jämförelsevis hög medelhastighet.
Tre olika underlag har använts, dels hastighets- och cykelflödesmätningar från tidigare mätningar i tre olika kommuner; Eskilstuna, Linköping och Stockholm för totalt 18 platser, dels nya hastighets- och cykelflödesmätningar samt observationsstudier i Linköping (4 platser) och Stockholm (1 plats). Utöver detta har forskarna sammanställt några utvalda referenser.
Projektet ingår i ett treårigt forskningsprogram om oskyddade hjulburna trafikanter som finansieras av Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond. Läs mer om forskningsprogrammet.
Kontakt: Jenny Eriksson 013-20 41 54
