Våren i södra Sverige har blivit både varmare och grönare
Björkens vinternakna kvistar skiftar i grönt allt tidigare i södra Sverige. Under det senaste seklet har temperaturen stigit med två grader vilket fått björkens löv att slå ut drygt sexton dagar tidigare än vid 1800-talets slut.
Hur reagerar lövträden när medeltemperaturen höjs och löven spricker allt tidigare, och vad får det för konsekvenser? Landskapsvetare Robert Andersson, vid Högskolan Kristianstad, har i sitt examensarbete studerat temperatur och lövsprickning genom att jämföra historiska data från perioden mellan 1873 och 1923 med den nutida från perioden 2008–2016. Han har närstuderat fyra sydliga län: Halland, Kronoberg, Jönköping och Kalmar.
– Tidigare har det gjorts liknande fenologiska* studier över större områden, men det intressanta är att fånga in lokala förändringar och det har aldrig gjorts i dessa län. På en del ställen längs ostkusten var skillnaderna otroligt stora, säger Robert Andersson.
Även om han redan anat ett visst samband, var resultaten slående: Under det senaste seklet har temperaturen stigit med två grader. Samtidigt slår ekens löv ut i genomsnitt elva dagar tidigare, och björkens löv blir synliga drygt sexton dagar tidigare än vid 1800-talets slut. Många olika faktorer kan spela in, som nederbörd och datum för sista frosten. Ändå tycks det finnas starka kopplingar mellan just lövsprickning och ökad medeltemperatur.
– En allt tidigare vår kan ha negativ påverkan på ekologin. En lövsprickning i otakt kan bli ödesdigert för förekomsten av exempelvis fjärilslarver, vilket i sin tur gör att maten till de nykläckta fågelungarna uteblir.
* Fenologi är läran om naturens skiftningar.
Kontakt:
Robert Andersson, landskapsvetare, tel: 0702-29 99 25, e-post: rmgranit@hotmail.se.
