Amning påverkar kvinnors liv oavsett om det funkar eller inte
Amning är en existentiell företeelse som påverkar kvinnors liv på ett fundamentalt sätt, oavsett om amningen fungerar väl eller är svår. Att låta kvinnans amningsberättelse leda vägen i vården kan hjälpa kvinnan att känna sig trygg, enligt amningsforskaren Lina Palmér vid Högskolan i Borås.
Dagens ofta tillspetsade amningsdebatt föder en rad myter, samtidigt som själva vården kring amning har en tendens att hamna i skymundan.
– En myt är att amning är enkelt och något som alla kvinnor kan utan att behöva lära sig. Att påbörja amning kan vara svårt och innebär ofta ett hårt arbete för att det ska fungera. Mamman och barnet behöver lära sig att tolka varandras signaler, säger Lina Palmér som är doktorand i vårdvetenskap.
Hennes forskning visar att det är viktigt att amningsvårdare lyssnar till kvinnans berättelse, men också att de själva har kunskap om det komplexa samband mellan biologi och kultur som omgärdar amning.
– För att dra det till sin spets, tycks det som att det enda som gör en vårdare kvalificerad att arbeta med amning, är det faktum att hon är kvinna. Kunskap om amning sitter inte i vårt biologiska kön som kvinnor, utan kräver en gedigen utbildning, säger Lina Palmér och fortsätter:
– Hela vårdkedjan behöver skakas om och varje vårdare måste rannsaka sig själv och syna sina kunskaper eller brist på kunskaper. Vi ska inte behöva stå ut med ett patriarkalt synsätt som underminerar kvinnors möjligheter till amning.
Få forskningsfinansiärer satsar på amning
En annan myt är att det inte finns forskning kring amning. Det finns det, och riktigt bra sådan, om man frågar Lina Palmér. Men att implementera forskningen i vården är tidskrävande och kostar pengar, något som ofta saknas.
– Jag är övertygad om att vi amningsforskare skulle kunna vara med och påverka politikerna, och därmed vården, än mer om vi hade större forskningsfinansiärer bakom oss. Som det är i nuläget prioriteras inte amningskunskap särskilt högt, varken inom vårdutbildningarna eller inom vården.
Lina Palmér slår hål på tre myter till:
“Nyfödda barn har ett sugbehov som behöver åtgärdas med napp.”
– Nyfödda barn är förprogrammerade att suga mycket, för att stimulera mammans mjölkproduktion, men om barnet inte ammas behöver det inte åtgärdas med napp.
“Nyfödda barn kan bli bortskämda om de ammas för mycket.”
– Nyfödda kan aldrig bli bortskämda av att ammas.
“Nyfödda barn ska ammas med 3-4 timmars intervall.”
– Nyfödda barn vill amma minst 10-30 gånger per dygn.
Avhandlingen: Amning och existens: Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning
Kontakt:
Lina Palmér, 070-3669653, e-post:lina.palmer@hb.se
