Tema

Dålig koll på mathygien bland ungdomar

Ungdomar har dålig koll på varför det är viktigt att tvätta händerna, hur mat bör förvaras och vad man ska undvika att äta för att inte bli matförgiftad.

Varje år inträffar uppskattningsvis fler än 500 000 fall av matförgiftning. För den som drabbas kan det leda till allvarliga konsekvenser i form av följdsjukdomar och i värsta fall även dödsfall. Samhällskostnaden uppskattas till mer än en miljard kronor.

I en avhandling från Uppsala universitet visar Marie Lange, doktorand i konstvetenskap, att ungdomar har dålig koll på mathygien. Var femte niondeklassare visste till exempel inte att kyckling alltid måste vara genomstekt.

Okej äta rå köttfärs?
Nästan hälften av eleverna ansåg det vara okej att smaka på rå köttfärs trots att Livsmedelsverket redan för tio år sedan gick ut med informationen att till och med ett smakprov av kontaminerad köttfärs kunde vara farligt och innebära en risk att drabbas av EHEC. Nästan hälften av eleverna trodde också att +8 grader var en bra kylskåpstemperatur, vilket är fyra grader över de +4 som rekommenderas.

Eleverna saknade även kunskaper gällande vikten av handtvätt och att undvika korskontaminering (där bakterier från ett storts livsmedel förs över till ett annat), vilka båda är bland de viktigaste momenten för att undvika matförgiftning. Studien visar att pojkar, särskilt de som sällan eller aldrig lagar mat hemma, löper en större risk att drabbas av allvarlig matförgiftning.

Mer vardagskoppling
– Resultatet i avhandlingen visar att unga konsumenter behöver bättre hygienutbildning och att grundskolans ämne hem- och konsumentkunskap behöver lyfta fram livsmedelshygien på ett tydligare sätt i undervisningen och då bli mer kopplat till elevernas vardag, säger Marie Lange, doktorand vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.

Till exempel värmer många elever mat dagligen, ofta i mikrovågsugn, men uppvärmning är ett riskområde som ofta saknas i skolans undervisning eftersom den tillagade måltiden enligt traditionen äts upp under lektionen.

Det finns idag en tendens att flytta ansvaret för att undvika matförgiftning från producenterna till konsumenterna och detta ställer krav på konsumenternas kunskap och beteende, enligt Marie Lange.

Undervisningen i hem- och konsumentkunskap behöver bli bättre på att ta upp frågor kring vardagspraktiker kopplat till risk såsom handtvätt, korskontaminering, upphettning och kylförvaring för att öka elevernas möjligheter till lärande. Lärarna behöver bli mer reflekterande och ta del av uppdaterad information samtidigt som ansvariga myndigheter behöver bli tydligare i sin kommunikation och erbjuda skolan uppdaterad information och undervisningsmaterial, påpekar Marie Lange.

Avhandling:
Food Safety Learning in Home and Consumer Studies: Teachers’ and Students’ Perspectives, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2017 Avhandlingen försvarades 5 maj 2017.

Kontakt:
Marie Lange, tel: 070-546 62 82, e-post: marie.lange@ikv.uu.se

 

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Dålig koll på mathygien bland ungdomar

 lästid ~ 2 min